Igår fyllde Julia 8 veckor så idag tyckte jag att det äntligen var dags.  Jag har väntat länge, senast jag sprang ett pass var i slutet av min semester…. Jag njöt, finns det någon bättre frihetskänsla än att få springa? De första minuterna kändes lite konstiga och jobbiga men efter en uppförsbacke efter 3-4 min så släppte det och efter det var joggen bara härlig. Jag tog en liten gåpaus vid den enda nerförsbacken men annars blev det 9 min jogg totalt. Det är också så jag har tänkt att börja, dvs mycket försiktigt.

Det tråkiga är att jag fick avbryta det efterföljande backpasset (jogg uppför, promenad nerför) då det gjorde ont i höger hälsena. Kan man verkligen få ont av 9 min jogg? I tisdags när jag tränade backe kände jag ingenting. Hoppas det släpper, nu blir det mera excentriska tåhävningar!

Förra veckans träning:

Mån: 56 min cykling på trainern

Tis: 38 min styrketräning

Ons: 80 min cykling utomhus

Tor: vila

Fre: 55 min längdskidor inkl. promenad t.o.r till spåret

Lör:  70 min längdskidor

Sön: vila (ofrivillig, hann inte med träningen)

Och jag har det verkligen lyxigt. Onsdagens, fredagens och lördagens träning kunde jag utföra medan mormor eller farmor var barnvakt. Det är inte alla som har det så förspänt så jag tackar och tar emot!