Denna dag blev inte alls en rolig dag då vi äntligen debuterade i lång klass. Markus fick ont i sitt löparknä och vi bröt efter ca 3 timmars tävlande   Då vi bröt kände vi oss båda fortfarande pigga vilket gjorde det ännu mer irriterande. Däremot hade vi redan en stor miss i tävlingen, vi hade tappat vårt 1a förband = obligatorisk utrustning så vi fick ett ”stop and go” straff på 10 minuter direkt efter paddlingen. Efter straffet låg vi sist men jag tror vi redan hade sprungit upp oss 2 platser när vi bröt.

Imorgon åker jag till Italien med jobbet fram till tisdag. Jag hade tänkt att det skulle bli perfekt vila efter tävlingen på 6-8timmar. Nu har jag istället panik över att behöva vila 3 dagar! Men för att dämpa ångesten lite ska vi pressa in en kajakpaddling innan flyget går  

Oandra sidan har mina vader krampat ihop sig så de kommer tycka det är skönt att vila.

Efter 10 dagars träning var det äntligen dags för vilodag igår! Det behövde verkligen min kropp som är sliten efter helgen. 10 dagars träning på raken är väl också en definitionsfråga. Förra tisdagen tog jag ett lugnt inlinespass istället för vila pga att vädret var underbart, i fredags morgonsimmade jag i 30min… Det var mina inplanerade vilodagar som blev något mellanting istället.

Denna vecka ska som bekant ägnas åt uppladdning inför Kolmården Adventure Race http://www.kolmardenadventures.com/kar/. Denna gång bara måste vi vara hela och friska och kunna debutera i lång klass! Jag känner mig lite stressad eftersom jag på söndag ska åka till Italien på tjänsteresa och några saker även måste planeras och inhandlas till resan. Jag borde vara glad att resa med jobbet men jag tycker det mest stör träningen och livet. Och som vanligt inbillar jag mig att jag håller på att bli sjuk och dagens löptur kändes verkligen seg! Vad har vi gett oss in på? 6-8 timmars tävlande, klarar vi det?

Förra veckans träning:

Måndag: Terränglöpning 37min + Arconpaddling 45 min

tisdag: Inlines 40min

onsdag: MTB 75min (morgon), Cykling 55min (kväll) + Löpning 60min (kväll)

torsdag: MTB 55 min + kajakpaddling 60min

fredag: simning 30min

lördag: Duathlon 71 min + uppvärmning 15min

söndag: simning 60min + multisport 155 min

Totalt: ca 12,5 timmar

Helgen har varit stressig men rolig. Jag har hunnit med en duathlontävling, simträning och en multisportträning. Nu är kroppen riktigt sliten men jag hoppas att lite vila i veckan ska göra att den vaknar till liv lagom till nästa helgs multisporttävling!

Duathlontävlingen i lördags är jag riktigt nöjd med! Jag ställde mig på startlinjen utan att ha en aning om hur löpformen var. Sträckorna var 5 km löpning – 20 km cykling – 2,5 löpning. Dock visade min GPS att både löpning och cykling var lite kortare (ca 4,85km – 18,8km, -2,42km).

5 km löpning:

Starten går och alla rusar iväg. Jag försöker lägga mig i ett lagom tempo och hittar så småningom en rygg att hänga. Löpningen är tack och lov flack och vi springer fram och tillbaka till en vändpunkt (1,25km) 2 st gånger. Vid ca 3 km börjar jag bli riktigt trött men tittar på pulsklockan och konstaterar att jag bara ligger strax över tröskelpulsen, mao ska jag INTE behöva sakta ner. Jag fortsätter att trycka på och pulsen går som mest upp till 194. Detta är väldigt lågt för att vara mig, sist jag sprang en tävling på 5km var min medelpuls 195 och maxpuls 205…. Vid första växlingen klockar jag mig till 22min, dvs i nivå med mitt pers på 5 km!

Cykling 20km:

Cyklingen är också den en varvbana med vändpunkt efter ca 2,5 km. En jobbig backe finns längs med sträckningen vilket betyder att vi måste forcera den 8 gånger! Första gången bort till vändpunkten går det inte alls bra för mig. På cykelmomentet måste man ha 10 meters lucka till cyklisten framför, blir man omcyklad måste man lämna lucka och cyklar man om får det ta max 30 sekunder. Fram till vändpunkten blir min cykling acceleration, broms, acceleration, broms osv. Men efter vändpunkten har jag lämnat några cyklister bakom mig och kan trampa på ganska ostört i mitt eget tempo. Cyklingen går riktigt bra, jag cyklar om flera tjejer och killar och upptäcker att jag cyklar jämnt med Holger som jag möter vid samma backkrön varje varv. Inklusive båda växlingarna cyklar jag på 38min.

2,5km löpning:

Vid sista växlingen får jag veta att jag ligger 5a bland tjejerna, helt ok tycker jag men jag känner mig jagad av 2 löpstarka tjejer bakom mig som jag cyklade om. Efter bara några hundra meter ser jag istället tjejen som ligger 4a. Hon cyklade om mig när det var ca 7,5km kvar av cyklingen = snabbare än mig på cykling men långsammare än mig på löpning. Jag gillar att jaga men detta var jobbigt, i huvudet pågår liksom kampen ”jag ska ikapp” med ”jag kan nöja mig med en 5:e plats”. ”Jag ska ikapp” vinner kampen och i mål har jag 1 minut tillgodo :-) Löpningen tog 11 minuter och pulsen låg runt 190 = mycket bättre än för 2 år sedan då jag senast sprang en löptävling.

Jag slutade 3a i motionsklassen och blev slagen av ytterligare en tjej i tävlingsklassen http://apps.svensktriathlon.org/competitionresults.asp?type=details&competition_id=350&language=1, nu känns det som jag bara måste testa triathlon i sommar också! Sist jag ställde upp i duathlon kom jag sist, på 10 minuter sämre tid….

Jag är så jäkla fånig. I måndags bestämde jag och Kristin träff för att cykla Nickspåret idag på morgonen. Redan i måndags började jag känna ångesten komma krypande, teknisk cykling på en slinga där jag också har skadat mig. Imorse var ångesten lite mindre men den hämmade mig verkligen till en början. Kristin och Micke (som också gjorde oss sällskap) bara for i väg över rötterna medan jag emellanåt blev stående. Efter att vi har passerat stället där jag ramlade förra året så släpper helt plötsligt ångesten och det blir roligt samt går lite bättre att cykla igen. Varför är jag sådär för? Det är ju inte så att jag cyklar där jag ramlade, på det stället kliver jag av cykeln och vet redan innan att jag ska kliva av så varför släpper ångesten först där? Jag kanske behöver en psykolog :-)

Gårdagen var först tänkt som vilodag, sedan inser vi att vi borde simma inför simträningen med Per på söndag. Men tydligen lyckades vi pricka in den enda eftermiddagen vid simhallen då den är stängd, så snopna fick vi åka därifrån. Vi åkte istället förbi Sollentuna simhall men där var det full aktivitet med simträningar så det var ingen idé att försöka få plats att simma. Då borde jag såklart ha passat på att ta den där vilodagen men det gick bara inte, vilket underbart väder det var igår. Kompromissen blev ett kort pass på inlines där jag kände mig lite mindre ”bambi på hal is” än vanligt, alltid något!

Nu ska jag snart i väg på dagens 3e pass, känner mig inte alls för att ut och springa utan känner mig sliten av cyklingen hem från jobbet. Men har man bestämt träningsträff så kan man ju inte banga.... Känner mig iaf lite piggare nu efter att ha ätit en halv bar samt slappat i 20 minuter.

Förra helgen i Trollhättan gjorde mig ännu mer tävlingssugen än vad jag redan var så nu blickar jag redan framåt:

Kolmården 29/5: Förhoppningsvis blir detta min och Markus debut i lång bana. Vi har inga som helst förhoppningar om bra placering då Kolmården alltid bjuder på mycket teknisk cykling och i år utlovar de dessutom mycket backar = min och Markus svaghet.... Men jag ser ändå fram emot tävlingen.

STAR (Stockholms Adventure Race) 19/6: Långa banan här med men inte med Markus som ska vara funktionär. Istället ska jag tävla med Holger, en ny kille i klubben. Holger är urstark på cykling så det kommer bli väldigt konstigt i skogen = han får vänta, vänta och vänta på mig. Vi tränade paddling för första gången ihop idag och det gick bra tycker jag. Några gången till så kommer vi gå spikrakt också :-)

Duathon 22/5: Kanske testar jag en start nästa helg för att få lite fart i benen. Det är ju minst sagt en farttävling (5 km löpning - 2 mil cykling - 2,5km löpning) men det behöver man ibland tror jag.

Veckans träning:

Måndag: 20 min löpning + 34 min paddling

Tisdag: Cykling 2,5 timme + paddling 45 min

Onsdag: vila

Torsdag: OL 30min + paddling knappa timmen

fredag: vila

lördag: MTB 4 timmar

söndag: MTB 50min + paddling (Acron) dryga timmen

Totalt: 11 timmar 40 min

Länge sen igen, förstår inte var all tid tar vägen. Kortveckor är härliga (långhelg) men ofta innebär de mer stress än vanligt på jobbet mm.

Tävlingen i Trollhättan med Annika gick bra! Vi kom 2a i korta damklassen, dryga 3 minuter efter segrarna. Visst hade jag hoppats på att utmana Herkules lite mer om vinsten men de var bättre än oss helt enkelt!

Sträcka 1:

Paddling på en blåsig och vågig sjö. Till en början hängde vi med damtäten men tappade när det blåste upp. Jag hade probelm att styra och fegade lite genom att ibland "kryssa" lite bland vågorna istället för att ta vågorna rakt från sidan. Annika hade bra balans och var aldrig lika harig fram i kanoten som jag brukar vara. Vi såg några lag som badade så det var skönt när paddlingen var över! Vi stämplade in ca 3 minuter efter Herkules, 3a i damklassen.

Sträcka 2:

MTB-O utan tekniska stigar. Det var som gjort för mig! Äntligen har även Teneriffa och Mallorca gett resultat, Annika låg antingen i linan eller på min rulle och jag har aldrig känt mig så cykelstark. Vi cyklade t.o.m om mixlag där tjejen låg i lina men då cyklade vi förbi trots att Annika låg i lina. Det var en härligt för självförtroendet. Dock tappade vi ca 3 minuter till på Herkules men cyklade upp oss till en 2a plats.

Sträcka 3:

Snitslad linje OL. Jag som var orolig för orienteringen slapp orientera. Direkt efter cyklingen fick jag dra Annika som var trött och jag blev lite orolig för hur länge jag skulle orka detta. Vid äventyrsmomentet efter dryga 1 km (som vi tillslut slapp genomföra pga kö) så vilade Annika upp sig och sedan drog hon mig :-) Mot slutet var vi lika trötta och slapp använda linan men hela löpningen kändes som ett lagarbete där den som var starkast för stunden drog den andra. Det vara bara att ändra vätskebältet ett halvt varv varje gång. Vi tog in ca 3 min på löpsträckan men var som sagt var dryga 3 minuter efter i mål.

Totalt: Rolig dag med Annika. Jag är nästan mest nöjd med padldingen med tanke på att Annika knappt har paddlat kanadensare och jag inte är van att styra.

Veckan efter tävlingen har flytit på bra. Efter vila i söndags var jag pigg i kroppen igen. Jag har paddlat kajak 3 gånger och t.o.m suttit i TTn 2 gånger. Det funkar även om det ibland är lite vingligt :-) Torsdag-fredag åkte jag och Markus till Sandviken för att orientera. Det blev bara OL på torsdagen pga spöregn på fredagen men det var kul! Jag sprang en lätt bana (Ö4) då kartorna hade tagit slut när vi kom. Vann klassen med 3 minuter (trots några bommar) men var hela 7 minuter de bästa H14-killarna som hade samma bana. Jag har mycket kvar att lära mig....

Idag har vi cyklat MTB 4 timmar i sommarvärmen och jag hoppas verkligen att värmen är här för att stanna, det är underbart ute!

Markus förkylning blev inte bättre så i morse tog vi det tråkiga beslutet att inte starta tillsammans i Trollhättans tävling. Skönt att ta ett beslut men det var inget roligt sådant.

Nu har istället Annika tackat ja till att tävla med mig och vi lämnar Stockholm om några timmar :-) Förutsättningarn är helt förändrade:

Lång klass kontra kort klass

Markus sköter kartan kontra Emma sköter kartan

Markus styr kanoten kontra Emma styr kanoten (troligtvis)

"Ta sig runt tänk" kontra tävling

Det som både är mest nervöst + kul är att jag måste ta hand om kartan. Det var någon gång innan jul som jag orienterade sist. Det kan mao gå lite hur som helst... Men kul ska det bli trots att Markus är hemma. Tråkigt för honom dock.