Det blev tillslut helvila idag trots att planering nr 1 som innehöll en lång cykeltur och plan nr 2 som innehöll cykling på trainern och styrketräning. Men jag känner mig fortfarande så himla hängig att jag inte alls vill träna. Förstår inte vad det är med mig men jag hoppas att det släpper snart! Morgonens temperatur var iallafall nere på normal morgontemp igen.....

Om man annars bortser från min dåliga träning i helgen har den varit riktigt bra. Adventsfika borta hos kompis i fredags, middagsgäster igår och adventsmiddag hos mamma och pappa ikväll. Senare kvällar än vad jag är van vid har det blivit men inte så pass sena att de kan orsaka denna trötthet och hängighet jag känner. Kanske är det höstmörkret eller så tränar jag för lite helt enkelt :-)

Imorgon blir det troligen simning igen, det betyder tredje passet simning på raken. Men på tisdag ska jag äntligen få springa! Kanske kan tanken på löpning pigga upp mig lite, jag hoppas på det. Eftersom som sprungit så lite senaste tiden (endast ett löppass förra fredagen sedan Rogainen) så mår mina stackars tånaglar betydligt bättre igen. Jag ska dessuotm låta tånaglarna springa i ett par nya skor som jag inköpte i fredags. Förhoppningsvis ska tånaglarna i framtiden slippa få kommentarer som "oj, så där ser väl ung. tånaglar på lik ut?" Min hälsena känns också bättre så jag har stora förhoppningar på att kunna fortsätta kontinuerligt med löpningen igen :-)

Simning är den enda träningen jag bedrivit sedan i onsdags. Först ett simpass i torsdagskväll och sedan ett i morse. Tyvärr har jag kännt mig väldigt hängig i ett par dagar, det började i onsdags morse med att jag hade ont i halsen. På kvällen hade det halsonda gått över till vaga kliningar i halsen men jag valde ändå att åka skidor i onsdags kväll. Torsdag morgon kändes ok medan jag var väldigt nära att ställa in torsdagskvällen simpass. Ännu närmre att ställa in var jag när jag i omklädningsrummet upptäckte att baddräkten var kvar hemma! Var detta ett tecken på att jag inte skulle simma? Men jag resonerade att håller jag på att bli sjuk är det bättre att det bryter ut på en gång och det bästa stället att skynda på förloppet är nog simhallen :-)  Så jag köpte en ny baddräkt och körde ett kort simpass med alldelese för många barn i vägen som inte fattade vad motionsim betyder!!!

Men ingen sjukdom har brytit ut, jag känner mig ung. lika hängig som man känner sig när man är igentäppt med snuva bara det att jag inte är förkyld. Tog tempen i morse och den var visserligen inte lika låg som min morgontemp. borde vara men det var absolut inte feber. Så det blev simning idag igen och kroppen kändes inte alls konstig utan rätt pigg. Idag hade Markus med sig kameran där vi filmade simningen och usch det ser ännu långsammare ut än vad det känns i vattnet. Alla rörelser ser loja och slöa ut fastän det känns som man kämpar som ett djur i vattnet. Dock är det bättre att gå på känslan och just nu känns simningen bättre och bättre.

På måndag börjar Markus och mitt träningsschema som vi har funderat ut. Vi gav oss själva ledigt hela november för bara träna det vi kände för medan fr.o.m december ska vi gnälla och tjata på varandra om vi inte sköter oss. En kort beskrivning är att vi per vecka ska träna 3 pass löpning, 2 pass cykel, 2 pass simning/paddling och 1 pass styrka. För mig kommer styrkepasset bli svårast att hålla men jag måste försöka annars kan jag inte klaga på Markus när han blir slö och inte tränar ;-) För mig blir det nog löpning max 3 ggr/vecka medan om vädret tillåter ska jag försöka få till mera cykling. Men det är dumt att lova för mycket, jag vet hur slö jag vara.....

Var ska jag börja, har tänkt på massor som jag vill skriva om de senaste två dagarna men eftersom jag är lite trött nu så är det tomt i huvudet - ovanligt ;-) Men det är ofta så när jag är ute och tränar, jag tänker  "det här måste jag skriva om" eller så tänker jag t.o.m ut hur jag bör skriva om det men sedan när jag kommer hem är det som bortblåst.

En sak är säker, skidåkning är tidskrävande! Igår åkte jag från jobbet kl 16, var hemma strax efter kl 17. Sedan så:

- Åt jag en tallrik fil

- Böt om

- Betalade ett par räkningar

- Hjälpe Markus valla skidor

- förbättrade min fästvalla

- Markus och jag skrapade bilen och skottade lite runt bilen

- åkte till skavlöten

 Först strax före kl 20 stod vi i skidspåret. Suck! Men det var värt tiden, spåren var fina och jag kunde verkligen åka som jag ville. Det var roligt att åka runt och tänka på de tekniktips jag fick förra vintern men det var riktigt jobbigt att försöka hålla Markus tempo. Sedan efter 2 varv (6km) på ängarna i Skavlöten säger Markus att han har tröttnat, redan? Jag fick honom att ta ett varv på elljusspåret medan jag avslutade med ett varv till på ängen, tyvärr gjorde min hälsena alldeles för ont för att kunna åka upp och ner i skogen. Platta ängar och med mycket stakåkning kändes bättre. När kl var 22:20 och jag äntligen skulle laga middag upptäcker jag att kycklingen som jag tinat i mikron luktar unk, behöver jag nämna att jag inte blev på så gott humör att hitta på en ny maträtt vid den tiden?

Idag blev det skidåkning igen, blandat skog och äng. Jag hade klister på mina skidor och hade bra grepp medan Markus mest gled runt. Men det tog han igen när jag fegade i utförsbackarna. Jag tyckte inte det var roligt att åka utför i de isiga spåren när det är mörkt ute och man inte vet hur spåret ser ut. Upptäckte däremot i skogen att jag tycker det är som roligast när jag får diagonala i svagt lutande uppförsbackar. Det är en sån härlig känsla att få in flytet i diagonalåkningen. Min hälsena? Jag bröt mot min egen regel och hade smärtlindrande Voltaren Gel på den innan passet så den störde inte idag :-)

Imorgon kommer värmen så det var nog sista skidpasset på ett tag :-(

Jag blev lite sur på mig själv att vi inte försökte åka skidor igår eftersom så många andra tydligen hade försökt med lyckade resultat. Istället skulle jag och Markus genomföra premiärturen idag. Snö saknades verkligen inte men var fanns spåren? Eftersom det var nästintill bilkaos på vägarna valde vi att stanna hemma och bege oss till närmaste motionsslinga. Men skidturen blev allt annat än trevlig, inga som helst spår och när man väl stapplade upp för en backe var hela skidan full med snö och glidet totalt borta. Varför ägnade jag dryga timmen åt valling när det ändå blev så dåligt? Alla fina tips jag fick på fjolårets skidkurs var som bortblåsta, jag kände mig mer som en gumma som var ute på stavgång än en multisportare som åkte skidor. Vi hann det helt otroliga 6,6 km på 55 min ;-)

Tyvärr kan jag också konstatera att min hälsena är allt annat än bra :-( Jag visste att 6 timmat Rogaining var en chansning men om Rogainen hade orsakat smärtan i hälsenan borde väl det ha kommit på en gång efteråt, inte 3 dagar senare? Vänster hälsena som jag hade mest besvär med förrut känner jag inte av alls. Så nu får jag passa på att åka skidor (även om det också känns i hälsenan) och springa först nästa vecka. Ja, vi får väl se om jag kan hålla mig så länge.....

Igår tog jag mig tillslut ut på den planerade löpturen. Eftersom solen sken och jag tyckte att rogainen förra helgen var så härlig så blev långpass löpning min plan. Så efter att ha stoppat på mig en massa kläder (-4°C), camelback med vatten och Snickers så gav jag mig ut. Men löpturen blev allt annat än ett härligt långpass. Mina ben var tunga, mitt flås var bedrövligt och hela kroppen kändes seg och konstig. Så det tänkta långpasset blev förkortat till 11km löpning i ett oerhört långsamt tempo, undrar om passet gav något? Flåset tror jag beror på att det var kallt i luften och att jag då borde använda astmasprejen mot min ansträngningsastma, men varför var benen och kroppen seg? Antingen sitter Rogainen kvar i kroppen eller så sitter alkoholintaget i England kvar i kroppen. Ändå måste jag säga att alkholintaget inte var så stort, bara betydligt mer än vad jag är van vid. Undrar hur kroppen mådde på den tiden då jag festade rätt hårt varje helg? Hur som helst så hittade jag en ganska trevlig runda här hemma i Täby men spåren vid Skavlöten är väldigt backiga, där borde jag träna mycket.....

Idag blev det simning istället, mycket mer skonsamt mot min sega kropp. Lyckades simma hela 500m med handpaddlarna men dessa är tydligen ALLDELES för stora fick vi höra från en simtränare i simhallen. Med dessa stora handpaddlar är risken stor att få ont i axlarna vilket jag absolut inte vill ha. Så nu får vi med andra ord köpa ett par till, 2 storlekar borde vi gå ned..... Simtränaren gav mig också et par tips på att få till bensparkarna så det ska jag absolut testa nästa gång! Om jag bara sparkar med benen fungerar det ganska bra men min koordination klarar inte av att sparka rätt när jag lägger på armtagen. Men med hans tips på övning kanske jag kan få till det, hoppas på det :-)

Just det, jag har väldigt svårt med höger och vänster. Jag har ont i högra hälsenan, inte vänstra. Vänster hälsena var den som spökade förrut, nu är det höger. Det gick inte ens att simma med simfenorna på fötterna, hälsenan gjorde ont då. Dags för exentriska tåhävningar och voltaren gel igen tror jag :-(

Ha, ha - läste i lördagens inlägg om att jag skulle äta godis, läsa böcker och slappa i Manchester. Visst har jag ätit en massa (vågen visar +1,5 kg), jag älskar Engelsk frukost där jag varje morgon har ätit bacon, scramble eggs med toast samt avslutat varje måltid med ett Wienerbröd och ibland utökat med en Brownies. Utöver det har det blivit många flottiga matval hela veckan. Om ni inte redan har märkt det så är jag inte proffs på att äta nyttigt men Englandsvistelsen kändes som rekord.

Sedan var det detta med att vila och slappa..... Tror nästan att jag har druckit alkohol som motsvarar nästan hela min årsförbrukning av början av året men det säger inte så mycket, jag dricker ju nästan aldrig. Bättre jämförelse kanske är när jag var student, då hade inte ens alkoholmängden räckt till en helgförbrukning :-) Livet förändras tydligen med åren och med vilka intressen man skaffar sig!

Så idag har jag tagit semester! Ett val jag är väldigt nöjd med. Jag låg i sängen till 9:30, har ätit frukost, slappat och nu funderar jag på en löptur. Jag har ju vilat sedan i lördags så jag behöver ge mig ut även om jag känner mig slö idag. Blev grymt sugen på cykling i England där temperaturen var perkfekt för cykling men härhemma är det givetsvis halt och kallt, kanske dags för dubbdäcken?

En annan reflextion från Rogaingen, jag fick aldrig träningsvärk! Dessutom fick jag inte ont någonstans! Däremot fick jag ont i vänstra hälsena i förrgår i England, troligen orskatat av alla promenader till restauranger. Mina hälsenor gör ju som bekant bara ont ibland när jag går - inte när jag springer.....

Sitter i soffan och mina ben är riktigt trötta efter dagens tävling! I natt fortsatte mina drömmar om tävlingen och även denna gång hade jag glömt Sport-ident pinnen men det kom jag på först ute i skogen - Kajsa var inte glad i min dröm :-)

Men jag kom ihåg pinnen och allt annat jag behövde. Vi var på plats redan kl 10 och fyllde på sportdryck samt planerade vad vi skulle ha med oss ut på banan. Vi trodde att TC skulle befinna sig i mitten av kartan men där hade vi fel så vi fick sedan ändra hela planen när vi fått kartan. Det var svårt att rita i vägvalen och planera hur man skulle ta kontrollerna, varken jag eller Kajsa har någonsin varit ute på en Rogaine-tävling.

Vi startar i ett lungt kontrollerat tempo och jag märker genast att ryggsäcken är lite väl tung. Där finns 3 Gainomax, 4 snickers, ca 1,5 L sportdryck, batteri till pannlampan samt pannlampan. Som tur är blir ryggsäkcne lättare och lättare utmed banan och när endast en Gainomax återstår känns tyngden helt ok. Vår plan för kontrolltagningen fungerar ganska bra men vi får givetsvis korta ned lite på slutet. I början gör vi en ganska stor miss och tappar kanske 10-15 min, dessa minuter hade varit bra att ha på slutet mne det är svårt till en början att orientera på 1:25000 karta när man är van med 1:10000. Vi springer i ett lungt tempo där det är platt och lättsprunget, varierar mellan gång/löpning där terrängen är svår och går i alla uppförbackar. Varken jag eller Kajsa är uthålliga nog att springa i 6 timmar så att springa i uppförsbackarna känns meningslöst.

Efter dryga 3 timmar har jag svårt att tänka rätt och förstå mig på kartan. Tur att Kajsa fortfarande var pigg i huvudet och kunde sköta kartan åt oss! När mörket kommer så ramlar jag, först gör det riktigt ont i låret men efter några minuter kan vi fortsätta precis som vanligt. Det är riktigt blött och tungt i skogen och jag tycker synd om alla som har valt att cykelorientera idag!

Efter 5:48 målstämplar vi och känner oss riktigt nöjda med dagen. Visst hade vi kanske kunnat gjort några annorlunda val men vinnarna i damklassen var långt före så dem hade vi inte kunna hota. Jag fick en ryggsäck i andrapris och jag ska snart kolla om den verkar bra :-) Det enda som jag känner mig missnöjd med är att 5:48 i skogen inte ens räckte till en mara, vi sprang endast 37 km enligt min Forerunner :-(

Nu blir det några riktigt lugna dagar då jag ska på kurs i Manchester måndag - torsdag. 2 böcker ska jag ta med mig och äta godis och slappa på kvällarna :-)

Vila igår och vila idag - riktigt skönt!!! Ofta blir det oplanerade vilodagar för mig och då kan jag aldrig njuta av vilan. Har försökt att dricka och äta lite mer än vanligt de sista två dagarna men jag tror ändå att det viktigaste imorgon blir att kontinuerligt fylla på med energi. Som energi jag med mig sportdryck, snickers, bananer och självfallet Gainomax. Jag har alltid svårt att äta på tävlingar men att dricka t.ex blåbärssoppa eller Gainomax har aldrig varit ett problem.

Imorgon gäller allstå 6 timmars fot-OL där man i valfri ordning ska ta så många kontroller som möjligt. De svåra kontrollerna/de längst bort ger mest poäng och det lag med flest poäng vinner. Kommer man i mål för sent så får man massor med minuspoäng så 6 timmar är verkligen maxtiden! Jag har aldrig testat Rogaine förrut så jag har ingen aning om vad som väntar mig. Inte heller har jag och Kajsa någon stor plan inför morgondagen utan vi ska ha det kul och givetsvis göra vårt bästa men vi har ingen aning om vad våra kroppar tycker om 6 timmars OL, det visar sig imorgon. Håll tummarna!

Vi får verkligen hoppas att tävlingen börjar bättre än vad den gjorde i min dröm inatt. Då kom vi för sent till tävlingen (gemensam promenad till start) så vi hittade inte ens till startpunkten, hade inte studerat kartorna, glömde ta med oss vatten och jag glömde sport-ident pinnen hemma. Som tur var vaknade jag innan jag hann drömma ännu mer elände om tävlingen

:-)