Imorse vaknade jag av att jag hade ont i ländryggen, först molande konstant värk och
sedan kom och gick det värkar ung. var 10:e minut. Det var absolut inga kraftiga
värkar men ändock värkar. ”Äntligen" tänkte jag, ”är detta början”? Men
efter 3 timmar försvann all värk och nu har jag precis ätit lussebullar och
varm choklad med grädde för att trösta mig lite. Jag vet ju att man kan ha förvärkar
hur mycket som helst innan det riktiga startar men eftersom jag redan gått över
tiden en vecka så hoppades jag naturligtvis att jag skulle tillhöra kategorin
som slipper falskt alarm med förvärkar....

Trösten är att de sätter igång mig när det gått två veckor över tiden. Mao har jag max en
vecka kvar att vara gravid! Men sen läste jag på vårdguiden att risken för att
förlossningen blir långdragen, akut kejsarsnitt samt kraftigare och tätare
värkar ökar vid igångsättning så givetsvis hoppas jag att min kropp tänker
klara detta själv inom den kommande veckan!

Tredje veckan som jag är ledig, hur får jag egentligen dagarna att gå? Jag tittar
mycket på TV, sover otroligt mycket samt en promenad ibland mitt på dagen.
Egentligen gillar jag inte att promenera men det är väldigt skönt att bara
komma ut och få frisk luft så jag har faktiskt börjat uppskatta promenaderna.
Tänk när jag kan börja springa istället, det kommer att vara lycka   

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har drömt många underbara drömmar om att börja springa igen efter förlossningen. I alla drömmar har löpningen känts väldigt bra och lätt. Verkligheten är dock väldigt annorlunda. I tre veckor har jag joggat 3-4 gånger/vecka men fortfarande får ja...

Igår fyllde Julia 8 veckor så idag tyckte jag att det äntligen var dags.  Jag har väntat länge, senast jag sprang ett pass var i slutet av min semester…. Jag njöt, finns det någon bättre frihetskänsla än att få springa? De första minuterna kän...

De senaste två veckorna har jag haft lite svårt att motivera mig emellanåt. En hyggligform känns väldigt avlägsen, jag saknar löpningen och ibland är jag helt enkeltför trött för att egentligen träna. Underbara lilla Julia suger energi från migäven o...

I söndags genomförde jag mitt första utomhuspass sedan förlossningen. Promenad uppför Hagatoppen 5 ggr. Jag promenerade både uppföroch nerför men ändå blev det fruktansvärt jobbigt. Jag har glömt hur jobbigtdet kan vara att träna och inte blir det ...

Årets första träningspass blev lite intervaller på crosstrainern i dryga 30 min. Att passetblev så ”långt” som 30min innebär att det först nu börjar kännas som riktigträning, härligt! Har ingen aning om hur orken egentligen ligger till me...