I tisdags var det dags för lite löpintervaller med Täby OK, mina första intervaller sedan början av september då jag fick ont i löparknät. Och precis som jag länge befarat så är inte min löpform vad en gång har varit, jag hade inte en suck att hänga med någon av Täby-tjejerna på träningen. 12 st 3 min intervaller skulle det springas men jag var klok nog att avsluta vid 10 st. De två första sprang jag alldeles för hårt (tror jag iaf) medan jag la mig på ca 190 i puls (tröskelpulsen) på de sista 8a intervallerna. Kanske borde jag plåga mig lite mera men det fick räcka med tröskelpulsen då de två första intervallerna bjöd på sådan hemsk mjölksyra och blodsmak, jag hade aldrig kunnat fortsätta 8 st till!

Så det är bara att inse, jag har inte någon stark gren längre – jag är dålig på alla grenar. Men det kan ju o andra sidan bara bli bättre :-)

Idag tänkte jag träna lite till löpning eftersom jag uppenbarligen behöver det. Löpning delar av vägen från jobbet till Järlagården (årsmöte Stockholm Multisport) var planen. Jag blev tillslut på himla dåligt humör när jag upptäcker att jag glömt sport-BHn. Alla ni som är tjejer har nog förståelse för att jag ställde in passet. Kunde jag inte fått glömma vantar, strumpor eller liknande? Resultatet 0 min träning idag :-(

Till helgen ordnar jag och Markus en Rogaining i Skavlöten för Täby Ok och Stockholm Multisport. Jag hoppas verkligen att fler anmäler sig för jag tror det blir roligt, hade gärna själv kört lite! Nu får jag nöja mig med att sätta ut kontroller och ta in dem.

Helgen i Mora var toppen, en massa snack, träning och mat :-) De två första passen gick mitt självförtroende ner rejält – jag var så långsam! På det tredje passet hade vi teknikkurs och jag fick mitt i kursen testa Annikas skidor. Vilken skillnad det var, hennes skidor gled ju! Helt plötsligt blev det effekt av mina staktag. Kan ung jämföras med MTB kontra landsvägcykel eller havskajak kontra motionskajak. Så nu kommer jag snart bli lite fattigare, jag ska köpa nya skidor, mina är helt enkelt för mjuka så att jag nästan ”står” på fästvallan när jag åker.  Sista passet på söndagen fick jag låna ena instruktörens skidor (så hemska tyckte de att mina skidor var), hennes skidor gled inte lika underbart som Annikas men däremot hade de bra fäste + helt ok glid. Den skidupplevelsen jag hade på söndagen hoppas jag att jag upplever någon gång igen, helt klart min bästa skidtur någonsin!

Förra veckans träning blev helt ok, men givetsvis mest skidåkning.

Måndag: vila pga ryggen

Tisdag: 40 min skidåkning

Onsdag: 45 min överkroppsstyrka, 80 min spinning

Torsdag: löpning 45 min

Fredag: längdskidor 60 min

Lördag: 3 pass längdskidor, totalt dryga 4 timmar

Söndag: Längdskidor knappa 2 timmar

Totalt: 10,5 timmar

Snart (om 30-60min) sticker jag till Mora och åker skidor över helgen. Konstigt kan tyckas med tanke på all snö härhemma men helgen är planerad sedan länge. Vi är ett gäng multisportare som åker och det ska bli himla kul!

Ryggen är nästan helt bra, naprapaten hittade inget fel på den utöver att mina muskler i ländryggen är stela och hårda. Så nu tänker jag köra på för fullt i helgen. Det börjar nämligen bli dags att bestämma mig om jag ska köra Öppet spår eller inte...

Lite träning är iaf bättre än inget. Min rygg är mycket bättre men inte helt bra. Jag och Markus tog en liten skidtur i  Enstaskogen idag, det gick bra med ryggen men jag vågade inte ta i och efter ca 40 min var ryggen jättetrött. Det kändes bättre att avbryta då än att riskera något. På torsdag ska jag till naprapaten så på ett vis hoppas jag att jag har kvar lite känningar då!

Idag förundrades jag över hur bra vi bor! Vi fick gå ca 4-5 min sedan var vi framme vid skidspåret, 1 mil skidspår mitt i skogen. Det var vackert där idag! vi har knappa 1 km ner till sjön där vi kan paddla och simma på sommaren och åka skridskor på vintern, 2 km till Täbys klubbstuga och idag upptäckte jag en reflexbana i Enstaskogen! Dvs nu har vi en reflexbana i närmaste skogen också. Nu måste jag bara se till att kunna träna ordentilgt igen :-)

I fredags var jag nöjd. Jag hade genomfört alla pass jag hade planerat måndag-fredag för veckan trots att motivationen fortfarande inte varit på topp. Jag hade sprungit två pass vilket jag verkligen behövde och nu återstod bara helgen där jag hade planerat in löpning, skidåkning och simträning med Per.

Men på lördag fm när jag sträcker mig efter Amanda som precis ramlat (jag var barnvakt åt systerdotter) så bara smäller det till i ryggen. Sedan dess har det gått upp och ner. I morse gick jag upp 05:30 då jag hade för ont för att kunna sova, nu känns det bättre men träning är inget alternativ. Det är ländryggen som gör ont, t.ex går det ok att komma upp från sittande till stående men jag måste ta hjälp av händerna, om ryggen "ska ta i" gör det för ont. Det var länge sedan jag fick så här ont i ryggen, självklart hoppas jag på att det är en tillfällighet men sanningen är att jag blivit öm i ryggen efter att jag simmat. Efter förra simlektionen med Per då jag började rotera mer i simningen har min rygg blivit trött efteråt, kanske har jag bara haft tur förut att jag inte lyckats med en sträckning.

Veckans träning blev därmed ett nytt fiasko:

Måndag: 50 min simning+ 55 min spinning

Tisdag: dryga 40 min löpning

Onsdag: dryga 80min spinning

Torsdag: OL+ löpning dryga 60 min

Fredag: 40 min simning

Lördag+söndag: vila pga ryggen

Totalt: dryga 5,5 timmar

....är himla jobbigt fick jag erfara idag. Eller så satte sig helt enkelt gårdagens spinning i mina ben. Idag var det dags för Natt-OL i Hagaparken med Täby OK. På väg till jobbet kommer jag på att jag inte har med mig någon pannlampa, hade varken tänkt på den igår kväll eller imorse hemma. Hur tänkte jag då kan man undra? Nu löste sig det hela genom att Hanna lånade ut en pannlampa till mig men visst hade det blivit lättare att åka raka vägen till träningen. Hur som helst, tack Hanna!

Orienteringen gick som sagt rätt tungt men det var roligt som vanligt. På ett vis ångrar jag valet av den korta banan men på ett vis var det tur eftersom jag fick skjuss hem av några som skulle förbi Gribbylund. Hade jag tagit långa banan hade jag missat skjussen och fått en kombinerad "jogg/bussresa/frysa när jag väntar på buss"-resa hem.

Imorgon ska simma innan jobbet = uppstigning ca 05:30 = nu ska jag sova :-)

Idag åkte vi skidor på Bisslinge golfbana igen. Det första varvet åkte jag tillsammans med Elin och vi turades om att ligga först. Markus drog iväg i ett alldeles för högt tempo för mig, jag hade först tänkt att hänga honom.

På det andra varvet upptäcker jag dock att vi tar in på Markus och Micke och plötsligt vaknar tävlingsjävulen i mig, jag bara ska ikapp! Väl ikapp (jag fick kämpa i 2 km) visar det sig att Micke gått in i väggen och Markus också är ganska trött. Yippie, äntligen får jag vara lite starkare än Markus på slutet av ett träningspass. Att komma ikapp Markus var verkligen veckans höjdpunkt, det gäller att njuta för det händer inte så ofta!

I övrigt så är det dags för mig att skärpa mig med träningen! Denna vecka har det bara blivit skidor och simning. Hur ska jag kunna förbättra mig i multisport om jag inte tränar multisportens grenar? Om snön fortsätter att ligga kvar i Stockholm måste jag nog minska skidåkningen alternativt träna mera för att hinna med löpning och cykling. Exempelvis så har jag inte sprungit en meter sedan juldagen. Den löprundan kändes bedrövlig så jag drar mig för springa igen…

Veckans träning:

Mån: 60min simning

Ons: 110 min skidor

Tors: 36 min skidor + 55 min simning

Sönd: 120min skidåkning

Tisd, fred och lördag: vila

Totalt: knappa 6,5 timmar

Min farmor.

Igår begravdes farmor och det var många som berättade helt underbara saker om henne. Jag har t.ex aldrig sett farmor arg, jag har aldrig hört henne gnälla och hon har alltid försökt hjälpa andra som behöver hjälp. En totalt oegoistisk människa. Jag har dessutom aldrig förstått hur engagerad farmor och farfar har varit i Brottby Sportklubb. Farmor och farfar var ofta de som delade ut priser när jag tävlade i friidrott i Brottby (jag var då 6-10 år). Går man tillbaka ännu längre  i tiden har jag nu har jag förstått att mycket av verksamheten i stort sett sköttes hemifrån farmor och farfar samt att alla barn åkte till tävlingar på flaket på farfars lastbil samtidigt som de åt av farmors hembakade bullar. Synd att farmor inte var helt klar i sinnet de sista åren, hon hade gillat att jag börjat multisporta och träna konditionsidrott igen. Självklart hade farmor också önskat sång av mig, syrran och mamma på begravningen och jag lovar att det inte var så lätt, istället för att lyssna på prästens tal om farmor fick jag tänka på annat för att vara sångbar även till andra låten. Tur att vi var tre stycken och slapp sjunga solo iaf!

Med andra ord blev det ingen träning igår och inte idag heller. Från igår kväll till för dryga en timme sedan har vi passat systerdotter Amanda 2 år och varken jag eller Markus hade ork över att passa henne ensam för att låta den andra träna. Nu ska vi snart bort på middag så vi får försöka med dubbla pass imorgon istället.