Jag var beredd på det värsta och blev riktigt förvånad när jag tittade på klockan efter Ingrids jungelvrål imorse, 7:58, mycket senare än förväntat :-)

Igår kom vi fram till Grövelsjön först kl 18 och jag blev aldrig sugen på en kvällstur skidåkning utan vilade helt och hållet. Idag däremot har det blivit 2 skidpass och ett kortare löppass till affären. Skidåkningen har känts sådär, vi har ca 13 minusgrader och spåren var riktigt kärva, dvs man gled inte så bra. Nu är jag rejält trött i mina axlar och rygg men o andra sidan är det dessa partier jag verkligen behöver träna upp så det är bara bra. Däremot känner jag att min kropp inte kommer att klara av knappa 3 mils skidåkning varje dag så imorgon blir det bara ett pass. Hälsenorna är än så länge bra men höger hälsena känns lite stel så jag hoppas att den håller hela veckan. Det var riktigt skönt att åka skidor utan att det hugger i den som det gjorde sist när snön kommit i Stockholm!

Just nu nattas de två sista barnen så det börjar bli riktigt tyst och lungt i stugan :-)

Nej det belv ingen simning. Vi var alldeles för lata och låg kvar i sängen länge i morse. Visserligen behövde jag sömnen men det är ändå alltid lite irriterande att inte genomföra det som man planerat. O andra sidan härjar ju vinterkräksjukan och jag ska till fjällen imorgon så då kanske det är bra att hålla sig borta från allmänheten? Eftersom jag inte har simmat sedan i början av december (jag har inte kunnat pga av smärta i axel/arm sedan senaste vurpan) så får det bli ett nyårslöfte att simma lite mer nästa år. Hur ska jag annars kunna få in flytet i crawlningen?

Idag tog jag istället en sväng på cykeln, för andra dagen på raken i minusgrader det måste vara rekord för mig. Denna gång var det lite kallare i luften (4-5°minus) så cykelturen blev inte lika trevlig som igår. O andra sidan blev det också mer grus/asfalt vilket givetsvis gjorde det kallare om fötterna. Kanske är det dags att investera i ett par vintercykelskor.....

Imorgon åker jag till fjällen, tyvärr utan Markus :-( Istället får jag sällskap av två träningsgalna familjer inklusive barn. Alla barnlösa kompisar skrattar åt mig när de hör att 2 stycken 2,5 åringar och en 0,5åring ska med, de tror att jag kommer att ångra mig. Jag är dock inte så orolig, därmot tog jag med lite utomhusvänliga kläder (utöver träningskläder) för det kanske blir lite pulkåkning med barnen :-)

Jag hoppas på många, många mil på skidorna denna vecka. Ska bli superhärligt med snö och lite annan träning än den som finns härhemma. Hoppas att mina hälsenor fortsätter att må bra!!!!

Förhoppningsvis finns det dator och uppkoppling i fjällen, om inte så skriver jag desto mera när jag kommer hem! 

Cykling = roligt, det hade jag glömt bort! Som ni förstår så blev det ingen Annandags Rogaine, jag fick inte tag på någon att tävla med och på ett vis var det bara bra. Det är nu en hel vecka sedan jag hade ont i hälsenan och med 3 timmars Rogaine finns det helt klart en stor risk att det inte hade förblivit så.

Så idag blev jag sugen på att cykla igen. Jag var ute och gick med Bella (mammas hund) härhemma i Täby och plötsligt susar en MTB-cyklist om oss i spåret. Det såg så härligt ut, visserligen lite halt på sina ställen men ändå. Jag tog t.o.m några extra svängar med Bella in på lovande cykelstigar och nu var jag riktigt sugen! Men min cykel har inga dubbdäck på sig och frågan var om jag skulle orka byta? Detta innebär också att jag måste byta däck alldeles själv eftersom Markus är kvar på Gotland och byta däck/slang på cykeln har jag fortfarande inte gjort själv någon gång. Vet inte hur jag har lyckats men än så länge har alla punkor hållit sig borta :-)

Hemma i soffan satt jag och funderade på mina träningsalternativ; löpning eller cykling på trainern, eller då däckbyte och cykling ute. Simning är planerat till imorgon eftersom jag då får sällskap utav Markus. Löpning var jag inte sugen på konstigt nog och trainern kändes så tråkig att jag valde att byta däck på cykeln. Det gick inte snabbt och när jag skulle få fast bakdäcket igen blev jag t.o.m tvungen att gå ut och kolla på Markus cykel men tillslut hade jag fått på dubbdäcken och undrar om inte detta var den bästa träningen jag gjort på länge? För vad händer den dagen jag får punka ute i skogen när jag är ensam, eller på tävling tillsammans med någon annan som inte heller kan? Just det, jag måste lära mig!

Efterföljande cykeltur var helt underbar! Ingen lera = ingen tvättning av cykeln, 1 minusgrad och jag lyckades klä mig alldeles lagom, ingen teknisk cykling, ingen annan som stressade mig eller fick mig att inse hur svag och långsam jag är och ingen vurpa :-) Cykelturen kunde knappast bli bättre! De enda minus var att jag ville cykla längre men tyvärr blev det mörkt (däckbytet tog ju sin tid…) och att jag fick ont i ryggen (stod framåtböjd alldeles för länge vid däckbytet).  Det jag reflekterade mest på var att det var så lättrampat. På något vis trodde jag att det skulle vara lika segt som på spinningcykeln eller på trainern, men på de platta partierna kändes det som om benen nästan gick utav sig själva, trots dubbdäcken! Turen bestod av cykling på två olika milspår här i närheten och även om jag cyklade om ganska mycket folk så tog jag det lugnt och ingen blev sur :-) Motionsslingor känns helt perfekta att cykla på vintertid, inte så tråkigt som grus/asfalt och inte något läskigt som teknisk cykling blir, Emma-cykling med andra ord. När jag kommer hem från fjällen (åker på söndag och blir borta en vecka) måste jag se till att cykla mer Emma-cykling så att jag inte glömmer bort på nytt att jag tycker om att cykla!!

Någon som vill köra 3 timmars Rogaine med mig på Annandagen? Min kompis fick tyvärr lämna återbud pga skada :-(

http://www.ranasok.se/info/2008/d081226.htm

Kors i taket, gårdagens shoppingtur var inte så farlig. Jag gjorde Markus sällskap som nästan hade alla sina julklappar kvar och handlingen var över på dryga två timmar. Det tycker jag är snabbt för att vara sista söndagen innan julafton. Det bästa med shoppingen var dock att hälsenorna inte gjorde ont, det är ju ändock när jag går som jag har haft som mest ont, speciellt dagarna efter en löptur. Jag var så glad över att det inte gjorde ont att jag nästan följde med Markus ut och sprang när vi kom hem, sedan kom jag på att jag även fortsättningsvis vill ha hela hälsenor så jag stannade hemma. 3 löpdagar/vecka är maxdosen för mig just nu men jag var ruskigt nära att låta det bli fyra.....

Istället trampade jag på trainern igår kväll i nästan en timme och för en gångs skull gick timmen fort! Jag har förkärlek till schlager och eftersom alla låtar är prick 3 minuter långa känns dessa perfekt att ha i öronen och köra intervaller till. De två senaste passen har sett ut så här:

2 låtar uppvärmning

6 låtar intervaller, varannan låt cyklar jag så snabbt jag kan i varje refräng (alltid 3 stycken refränger) och varannan låt så ökar jag en växeln till varje förändring i låten (vers, refr, vers, refr, stick, refr) varav den sista växeln ska vara så tung att det blir stående. Utgångsläget, dvs första versen är alltid superlätt som återhämtning.

1 låt vila

6 låtar intervaller (samma som ovan)

2 låtar nervarvning

totalt: 6+19+3+19+6=53 min

I intervallerna avslutar jag med två icke schlager låtar vilket innebär att sista intervallen alltid blir lite längre och värre. Går nästa cykelomgång lika snabbt kanske jag ökar på med 6 låtar till :-)

Idag sprang jag till jobbet (7km) och jag kan återigen konstatera att hälsenan inte gjorde ont. Hoppas, hoppas det håller i sig och än så länge fortsätter jag med tåhävningarna. Även idag leder jag över Markus i funbeat men vi verkar leda om vartannat så jag behöver träna mer :-)

Nu ringer klockan om att lasangen är klar, undrar när jag åt middag innan kl 18:30 senast? Ett till kors itaket med andra ord.

Nu är äntligen den stressiga delen av veckan slut, imorgon ska jag ju bara ut i affärerna och handla julklappar :-) Gårdagens företagsfest var kul även om middagen var lite väl lång. Tror vi satt till bords från kl 19 till 23:30..... Men det är inte varje dag man får gå till stadshuset och tack vare en arbetskompis fick jag till en helt ok håruppsättning fastän jag inte hann med en hårklippning. Tydligen blev vi serverade fjolårets Nobelmiddag men sånt är bortkastat på kräsna Emma. Mina arbetskompisar åt min förätt, stora delar av huvudrätten och ostbrickan. Däremot var efterrätten gudomlig. För dem som undrar grundade jag givetsvis med en egen middag (matlåda + vin) innan vi åkte till stadshuset

Idag blev det sovmorgon till kl 9:00 men då hade jag o andra sidan inte sovit så många timmar.... Men sedan blev det full fart, frukost, städning, lunch och kl 13 var jag vid Skavlöten för att möta upp resterande tjejer för veckans tjejträning. Planen var 1,5 timmars OL och sedan avsluta med reflexbanan. Dock nöjde vi oss med orienteringen eftersom vi var en pannlampa kort och Kristine som precis anslutit kunde inte springa pga skada. Under orienteringen agerade jag skugga åt Elin och Helena (eftersom jag redan tagit kontrollerna 2 gånger men det var ju nästan lika kul som att orientera själv. Det verkar som att bara ha en karta i handen gör en löpning mycket roligare. Idag gjorde inte heller hälsenorna ont, kanske har det börjat vända? Istället för reflexbana fortsatte vi med den planerade middagen och det var riktigt trevligt. Jag skippade dock all alkohol, gårdagens dos får räcka. Tack tjejer för en kul dag och kväll!

Dagens plus: Jag har gått om Markus i funbeat igen men bara med 9 min så jag får akta mig!

Denna vecka känns som en enda lång kamp för att hinna med allt jag ska göra utan snatta allt för mycket på mina sovtimmar. Ok, i måndags hade jag egentligen inte tidsbrist men ändå bara försvann hela kvällen och som vanligt kom jag för sent i säng. Igår var det Ursvik Ultra möte och jag kom hem sent, idag spinning, imorgon bowling med jobbet, fredag företagsfest och lördag tjejträning + middag. Företagsfesten är i Stadshuset vilket innebär fin klädsel uppsminkning och stort behov av att en klippning (jag klippte mitt hår senast förra hösten!!!).  Idag blev det i alla fall middag kl 22.15, förra onsdagen åt jag middag först 22.45 och det måste nästan ha varit rekord för mig.

Idag passade jag på att träna lite mera eftersom det blir vila två dagar på raken tordag + fredag. Imorse 40 min löpning på väg till jobbet, nu på kvällen 25 min löpning till spinningen och sedan 90 min spinning. Hälsenorna känns helt ok att springa med när det är platt underlag men kommer det en brant backe uppför så gör det riktigt ont oavsett om jag går eller springer. Detta borde vara anledningen till hälsenorna klarade sig så bra på halvmaran medan de blev sämre efter Rogainen. Så tyvärr är nya planen att hålla mig borta från terränglöpning och backar men jag kommer att göra undantag, det första blir tjejträningen på lördag (OL+reflexbana) och det andra blir 3 timmars Rogaine i Rimbo på annandagen. Sedan måste jag prioritera att få mina hälsenor bra!

Igår gick Markus om mig i antalet tränade minuter på funbeat. Det har inte hänt på ett år tror jag. Dags att öka träningsmängden!!!!!

Godnatt

Medan andra ställer upp i OL-tävlingar där man kan vinna skinka ställde jag istället upp i bowlingtävling. Idag var det dags för den årliga julslagningen i Vallentuna bowlinghall.  I vanlig ordning hade min syster lyckats övertala mig att ställa upp. Med tanke på att jag numera spelar bowling 1-2ggr/år så känns det lite sådär att ställa upp på en tävling. Men visst ibland kan jag spela riktigt bra trots att det var länge sedan och med hjälp att 20p handikapp/serie så finns alltid en liten chans till att vinna en julskinka:-) Idag var det dock inte en sådan dag…. ~110p i serie 1 följt av ~120p, ~140p, ~150p och tillsist ~170p (poäng innan handikapp). Hade jag kunnat hålla ett snitt på 150p så är jag nöjd men idag kändes det som tävlingen slutade redan efter serie nr 1. För att kunna fightas om topp-placeringar måste nog snittet upp ytterligare 20-30p från mitt "mål"-snitt på 150p. Tyvärr hade även syrran en dålig dag annars har jag vant mig vid att själv spela dåligt varje jul men istället heja på syrran som brukar spela bra. Pappa som är den som tagit med oss till bowlinghallen under vår uppväxt skämdes nog över sina två döttrar idag.

Efter bowlingtävling samt firande av farmor som fyllde 91 år kom jag slutligen hem och konstaterade att jag hade både styrketräning och cykling kvar på veckans träningsschema.  Först slappade jag i soffan (skidskytte och skidåkning) sedan kom Markus hem och vi beställde pizza = smälta maten minst en timme, sedan fastnade jag lite till framför TVn och ville verkligen inte träna! Men så funderade jag över varför inte ville träna och det enkla svaret var styrketräningen.  Så dumt att inte träna alls bara för att undvika styrketräningen, så istället trampade jag 50 min på trainern och skippade styrketräningen. Bättre än inget iaf! För första gången på länge satte jag på mig pulsbandet och under mina 40 min med olika intervaller lyckades jag komma upp i medelpulsen 171 och maxpulsen 188, det är jag däremot nöjd med!