Cykling = roligt, det hade jag glömt bort! Som ni förstår så blev det ingen Annandags Rogaine, jag fick inte tag på någon att tävla med och på ett vis var det bara bra. Det är nu en hel vecka sedan jag hade ont i hälsenan och med 3 timmars Rogaine finns det helt klart en stor risk att det inte hade förblivit så.

Så idag blev jag sugen på att cykla igen. Jag var ute och gick med Bella (mammas hund) härhemma i Täby och plötsligt susar en MTB-cyklist om oss i spåret. Det såg så härligt ut, visserligen lite halt på sina ställen men ändå. Jag tog t.o.m några extra svängar med Bella in på lovande cykelstigar och nu var jag riktigt sugen! Men min cykel har inga dubbdäck på sig och frågan var om jag skulle orka byta? Detta innebär också att jag måste byta däck alldeles själv eftersom Markus är kvar på Gotland och byta däck/slang på cykeln har jag fortfarande inte gjort själv någon gång. Vet inte hur jag har lyckats men än så länge har alla punkor hållit sig borta :-)

Hemma i soffan satt jag och funderade på mina träningsalternativ; löpning eller cykling på trainern, eller då däckbyte och cykling ute. Simning är planerat till imorgon eftersom jag då får sällskap utav Markus. Löpning var jag inte sugen på konstigt nog och trainern kändes så tråkig att jag valde att byta däck på cykeln. Det gick inte snabbt och när jag skulle få fast bakdäcket igen blev jag t.o.m tvungen att gå ut och kolla på Markus cykel men tillslut hade jag fått på dubbdäcken och undrar om inte detta var den bästa träningen jag gjort på länge? För vad händer den dagen jag får punka ute i skogen när jag är ensam, eller på tävling tillsammans med någon annan som inte heller kan? Just det, jag måste lära mig!

Efterföljande cykeltur var helt underbar! Ingen lera = ingen tvättning av cykeln, 1 minusgrad och jag lyckades klä mig alldeles lagom, ingen teknisk cykling, ingen annan som stressade mig eller fick mig att inse hur svag och långsam jag är och ingen vurpa :-) Cykelturen kunde knappast bli bättre! De enda minus var att jag ville cykla längre men tyvärr blev det mörkt (däckbytet tog ju sin tid…) och att jag fick ont i ryggen (stod framåtböjd alldeles för länge vid däckbytet).  Det jag reflekterade mest på var att det var så lättrampat. På något vis trodde jag att det skulle vara lika segt som på spinningcykeln eller på trainern, men på de platta partierna kändes det som om benen nästan gick utav sig själva, trots dubbdäcken! Turen bestod av cykling på två olika milspår här i närheten och även om jag cyklade om ganska mycket folk så tog jag det lugnt och ingen blev sur :-) Motionsslingor känns helt perfekta att cykla på vintertid, inte så tråkigt som grus/asfalt och inte något läskigt som teknisk cykling blir, Emma-cykling med andra ord. När jag kommer hem från fjällen (åker på söndag och blir borta en vecka) måste jag se till att cykla mer Emma-cykling så att jag inte glömmer bort på nytt att jag tycker om att cykla!!