Nej det belv ingen simning. Vi var alldeles för lata och låg kvar i sängen länge i morse. Visserligen behövde jag sömnen men det är ändå alltid lite irriterande att inte genomföra det som man planerat. O andra sidan härjar ju vinterkräksjukan och jag ska till fjällen imorgon så då kanske det är bra att hålla sig borta från allmänheten? Eftersom jag inte har simmat sedan i början av december (jag har inte kunnat pga av smärta i axel/arm sedan senaste vurpan) så får det bli ett nyårslöfte att simma lite mer nästa år. Hur ska jag annars kunna få in flytet i crawlningen?

Idag tog jag istället en sväng på cykeln, för andra dagen på raken i minusgrader det måste vara rekord för mig. Denna gång var det lite kallare i luften (4-5°minus) så cykelturen blev inte lika trevlig som igår. O andra sidan blev det också mer grus/asfalt vilket givetsvis gjorde det kallare om fötterna. Kanske är det dags att investera i ett par vintercykelskor.....

Imorgon åker jag till fjällen, tyvärr utan Markus :-( Istället får jag sällskap av två träningsgalna familjer inklusive barn. Alla barnlösa kompisar skrattar åt mig när de hör att 2 stycken 2,5 åringar och en 0,5åring ska med, de tror att jag kommer att ångra mig. Jag är dock inte så orolig, därmot tog jag med lite utomhusvänliga kläder (utöver träningskläder) för det kanske blir lite pulkåkning med barnen :-)

Jag hoppas på många, många mil på skidorna denna vecka. Ska bli superhärligt med snö och lite annan träning än den som finns härhemma. Hoppas att mina hälsenor fortsätter att må bra!!!!

Förhoppningsvis finns det dator och uppkoppling i fjällen, om inte så skriver jag desto mera när jag kommer hem! 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har drömt många underbara drömmar om att börja springa igen efter förlossningen. I alla drömmar har löpningen känts väldigt bra och lätt. Verkligheten är dock väldigt annorlunda. I tre veckor har jag joggat 3-4 gånger/vecka men fortfarande får ja...

Igår fyllde Julia 8 veckor så idag tyckte jag att det äntligen var dags.  Jag har väntat länge, senast jag sprang ett pass var i slutet av min semester…. Jag njöt, finns det någon bättre frihetskänsla än att få springa? De första minuterna kän...

De senaste två veckorna har jag haft lite svårt att motivera mig emellanåt. En hyggligform känns väldigt avlägsen, jag saknar löpningen och ibland är jag helt enkeltför trött för att egentligen träna. Underbara lilla Julia suger energi från migäven o...

I söndags genomförde jag mitt första utomhuspass sedan förlossningen. Promenad uppför Hagatoppen 5 ggr. Jag promenerade både uppföroch nerför men ändå blev det fruktansvärt jobbigt. Jag har glömt hur jobbigtdet kan vara att träna och inte blir det ...

Årets första träningspass blev lite intervaller på crosstrainern i dryga 30 min. Att passetblev så ”långt” som 30min innebär att det först nu börjar kännas som riktigträning, härligt! Har ingen aning om hur orken egentligen ligger till me...