I natt sprang jag som aldrig förr. Det var meningen att det skulle vara en testjogg på
ca 2km men jag sprang hela 5 km, det gick fort och det kändes bra och det var
smärtfritt! Just det sista var ju lite konstigt eftersom jag fortfarande inte
kan gå utan smärta, bara att stå upp en stund gör ju ont. Sedan vaknade jag upp
ur min dröm och allt var som vanligt igen.

Men utöver den konstiga odefinerbara smärtan jag har så fort jag står upp så börjar jag känna igen mig
själv. Jag har mer energi igen och jag har redan gått ned 9,5 kg av mina 15
extra kilon under graviditeten! Bara 5,5 kg kvar till vanlig vikt    Ett bra scenario är
att ha tillbaka min gamla vikt lagom tills det är dags att börja jogga/springa
och det dröjer många veckor än. Men jag hoppas verkligen att jag kan börja
promenera snart, det är ju inte ens speciellt kallt ute!

Idag fyller Julia en vecka. Det känns som om hon varit en del av familjen betydligt längre
än så. I natt hade vi en ganska bra natt. Vi gick och la oss kl 22 och gick upp
kl 9. Däremellan lyckades vi få ihop 2+2+4 timmars sömn, inte illa! En
annan dröm i natt var att jag hade Julia i knät i bilen samtidigt som vi körde
av vägen. Jag höll henne så hårt jag kunde men hon åkte såklart iväg från min
famn och då vaknade jag tack och lov. Precis som i drömmen låg hon i min famn när

jag vaknade då jag hade somnat medan jag satt och vaggade henne till sömns. Och jag hade
lyckats, Julia sov så jag kunde lägga ner henne och fortsätta sova liggandes
istället.