Det blev tillslut helvila idag trots att planering nr 1 som innehöll en lång cykeltur och plan nr 2 som innehöll cykling på trainern och styrketräning. Men jag känner mig fortfarande så himla hängig att jag inte alls vill träna. Förstår inte vad det är med mig men jag hoppas att det släpper snart! Morgonens temperatur var iallafall nere på normal morgontemp igen.....

Om man annars bortser från min dåliga träning i helgen har den varit riktigt bra. Adventsfika borta hos kompis i fredags, middagsgäster igår och adventsmiddag hos mamma och pappa ikväll. Senare kvällar än vad jag är van vid har det blivit men inte så pass sena att de kan orsaka denna trötthet och hängighet jag känner. Kanske är det höstmörkret eller så tränar jag för lite helt enkelt :-)

Imorgon blir det troligen simning igen, det betyder tredje passet simning på raken. Men på tisdag ska jag äntligen få springa! Kanske kan tanken på löpning pigga upp mig lite, jag hoppas på det. Eftersom som sprungit så lite senaste tiden (endast ett löppass förra fredagen sedan Rogainen) så mår mina stackars tånaglar betydligt bättre igen. Jag ska dessuotm låta tånaglarna springa i ett par nya skor som jag inköpte i fredags. Förhoppningsvis ska tånaglarna i framtiden slippa få kommentarer som "oj, så där ser väl ung. tånaglar på lik ut?" Min hälsena känns också bättre så jag har stora förhoppningar på att kunna fortsätta kontinuerligt med löpningen igen :-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har drömt många underbara drömmar om att börja springa igen efter förlossningen. I alla drömmar har löpningen känts väldigt bra och lätt. Verkligheten är dock väldigt annorlunda. I tre veckor har jag joggat 3-4 gånger/vecka men fortfarande får ja...

Igår fyllde Julia 8 veckor så idag tyckte jag att det äntligen var dags.  Jag har väntat länge, senast jag sprang ett pass var i slutet av min semester…. Jag njöt, finns det någon bättre frihetskänsla än att få springa? De första minuterna kän...

De senaste två veckorna har jag haft lite svårt att motivera mig emellanåt. En hyggligform känns väldigt avlägsen, jag saknar löpningen och ibland är jag helt enkeltför trött för att egentligen träna. Underbara lilla Julia suger energi från migäven o...

I söndags genomförde jag mitt första utomhuspass sedan förlossningen. Promenad uppför Hagatoppen 5 ggr. Jag promenerade både uppföroch nerför men ändå blev det fruktansvärt jobbigt. Jag har glömt hur jobbigtdet kan vara att träna och inte blir det ...

Årets första träningspass blev lite intervaller på crosstrainern i dryga 30 min. Att passetblev så ”långt” som 30min innebär att det först nu börjar kännas som riktigträning, härligt! Har ingen aning om hur orken egentligen ligger till me...