Dagen har varit helt perfekt träningsmässigt. Jag har verkligen övat på mina svaga grenar och då känner jag mig alltid så nöjd efteråt

Efter en hel del velande om vi skulle starta Danderydsloppet eller inte så mötte jag upp Kristin i Ursvik kl 11. Där väntade något jag inte såg fram emot nämligen Nickspåret. Nickspåret är ett MTB  spår som är ganska tekniskt och innehåller en hel del av mina fasor så som rötter, stenar, nerförsbackar mm. Kristin är en betydligt mycket bättre multisportare än mig men är det något som vi delar så är det hur dåliga vi är på att cykla tekniskt. Första halvan av Nickspåret kändes sådär. Jag fegade ur ganska många gånger på ställen där jag borde kunna cykla, andra halvan lossnade det däremot och kändes mycket bättre. Kristin är lite modigare än mig, vilket är gör att jag måste våga lite extra hela tiden vilket är jättebra. När första varvet var avklarat åt vi en varsin banan och tog Nickspåret en vända till. Vilken skillnad det var, andra varvet var riktigt kul och vi cyklade hela 13,5 min snabbare. Att vi sedan cyklar spåret långsammare än vad vi skulle kunna springa det är en annan sak…. När jag skulle hem från Ursvik var Markus i krokarna och hämtade upp mig – det var tur för mina ben var trötta och dessutom så låg min frambroms emot igen! Fattar inte varför den blir så hela tiden!!!!

Väl hemma var det dags för Inlines-premiär. Wow vad jag gillar mina nya Inlines men det gick både sakta och vingligt men detta bara måste jag lära mig!! Om jag väl får till bromsandet lite bättre så kanske inte nerförsbackarna blir så läskiga nästa gång.