Så kom de tillslut - de negativa tankarna.

Kvällen började bra, strålande solsken, jag kände mig på gott humör och simningen i morse hade kännts bra. Först tog jag fram samma röda kajak som jag använde förra gången. Det gick bra i ca 100m sedan var jag såååå nära att bada. Jag var tvungen att paddla in och skjuta bak sisten ytterligare (jäkla långa ben!) men det hjälpte inte rodret fungerade inte alls bra vilket gjorde att allt kändes ännu vingligare och tillslut paddlade jag in för att byta kajak.

Nästa kajak, en bytydligt stabilare, var rodret sönder på - byta igen. Tredje kajaken gillt, nu kunde jag äntligen börja paddla. Men idag kändes det bara tungt och jobbigt och snart kom de negitva tankarna. Varför försöker jag överhuvud taget? Bättre att träna på sånt jag kan bli bra på. Bättre att paddla acron med Markus osv osv.

Nu efter paddlingen är jag också öm i höger handled. Antingen är det sviter från stukningen i höstas eller så gör jag något galet med handleden när jag paddlar, det känns iaf värre än vanligt. Också ska vi kanske paddla redan på onsdag igen, suck!