Nattorientering 4,8km, det borde kunna ta hur lång tid som helst för mig men idag gick det över all förväntan. Givetsvis fick jag storstryk av både en D16-tjej och D20-tjej men vad spelar det för roll, jag måste jämföra med mig själv. Nu kom jag runt banan på 58 minuter vilket skulle höra till de bättre runderna för mig även dagtid. Pannlampan som vi köpte i våras som var första gången jag testade fungerade dessutom kanon! Den första riktiga missen kom mellan kontroll 8 och 9. Först gick jag för långt där jag helt enkelt missade att jag passerat en stig, sedan vid själva kontrolltagningen gick allt fel. Ett tag tänkte jag gå tillbaka till stigen och börja om men som tur var så kom en annan löpare och i mörkret med pannlampa är det enkelt att ta hjälp av varandra. Det var nog min räddning idag :-)

Vid målgång åt jag både en dubbelnougat samt drack en Gainomax, någon form av belöning måste jag ha när jag vågar mig på nattorientering!

Så nu är det nattmacka och sova som gäller - simning kl 06:30 betyder uppstigning kl 05:15. Oj vad jag kommer att ångra mig när klockan ringer, så det är tur att jag har bestämt träff och inte kan banga :-)

Idag hände det igen, en gubbe la sig på min rulle när jag cyklade till jobbet. Som vanligt innebär det att jag ökar tempot och när han äntligen tog en annan väg än mig så var jag JÄTTE trött :-) Inte blev det bättre av att bromsen låg emot...

På hemvägen cyklade jag dock förbi Pedalogerna och nu ligger inte min bakbroms emot längre, tack och lov! Det var riktigt ljuvligt att cykla hem eftersom jag dessutom bytte till ett par bättre däck i söndags.

Imorgon ska jag starta Natt-KM med Täby OK, jag hoppas det kommer bli kul att att banan inte är allt för lång. Jag är ju lite mörkrädd så jag vill ogärna allt för långt ut i skogen helt själv. Jag har inte orienterat i mörkret på evigheter så det kan bli spännande. Hoppas jag får starta tidigt så att arrangören slipper vänta halva natten på mig :-)

Ja, nästan i alla fall. Jag vet att jag hade en pyspunka på min första MTB en gång men sedan jag köpte Konan för två år sedan och landsvägscykeln för 1,5 år sedan så har cyklarna inte genererat en enda punka!

Nu var det MTBn som hade pyspunka på framdäcket och eftersom jag ska cykla till jobbet imorgon samt förbi Pedalogerna så var det bara att se till att fixa punkan nu ikväll. Som tur fanns Markus på plats när bromsen genast låt emot på framhjulet efter att jag satt tillbaka hjulet. Skivbromsar är bra men just nu är jag rätt less på dem, finns det något tillfälle då de inte krånglar?

Igår var det dags för Raid Uppsala, årets sista deltävling i svenska cupen. Jag skulle tävla med Robban och fredagens övning i kanoten var lite vinglig så jag visste inte riktigt hur det skulle gå. Vi skulle tappa på kanotsträckan, men frågan var hur mycket? Om Team Svennesson skulle vinna, skulle vi tappa andra platsen i cupen. Om Svennesson skulle komma tvåa var vi tvungna att vara minst trea.

Paddling

Starten innehöll ingen prolog utan vi skulle bara runda startfållorna, in i kanotfållan och sedan bära kanot ca 150 m där vi t.o.m skulle göra vår första stämpling innan paddlingen. Jag och Robban rusar så mycket vi bara kan (fastän långklassen bromsar oss) och vi kommer tack och lov ner som tredje lag och vi slipper kaos både vid ilägget och stämplingen.

Paddelsträckan går riktigt bra! Jag sitter fram och försöka bara mata på så mycket jag orkar och Robban sitter bak och får både paddla och styra. Vi kommer upp från paddlingen som femte lag 4,05 efter täten.

Orientering

Äntligen får jag springa, en hel vecka sedan sist! Detta kanske är min nya grej, aldrig träna löpning så jag kan känna ett lyckorus på varje tävling :-)

Robban sköter kartan, tempot och drar mig till och från i linan. Han spikar kontrollerna förut en liten omväg och vi går upp till 3e plats, endast 37 sekunder från täten. Min kropp och löpform känns bra och såvitt jag vet verkar Robban också pigg. Det är kul att speakern t.o.m uppfattar att gjort en riktigt bra sträcka vid växlingen!

MTB-O

Robban säger direkt efter tävlingen det som de flesta brukar säga ”du måste bli snabbare i skogen”. Men förutom mot de slutliga vinnarna så gör jag en ok sträcka. Det är inte så jätteteknisk cykling utan det är emellanåt leran som gör att det går långsamt och är jobbigt. Men visst när vi kommer in till växling är jag ganska trött medan Robban är pigg. Mkt stigcykling där man inte kan ligga i lina eller få hjälp med vinden brukar betyda att tjejen är trött och killen pigg.

Bike & Run

Första kontrollen håller jag på att missa när jag sätter fart mot 2an men Robban hinner stoppa mig :-) Både till 1an och 2an springer Robban medans jag cyklar. Cyklingen till 2an innebär att vi tar olika vägval och jag får cykla en ganska lång sträcka och det känns att Robban har kortare ben än mig (vi använder hans cykel)… Vid 2 an lämnar jag cykeln och börjar springa till 3an, mina ben är helt döda och jag blir riktigt orolig för hur avslutningen ska gå. De sista kontrollerna turas vi om att cykla/springa och sträckan känns helt ok, vi är nästa ikapp 2orna (som är Team Svennesson).

OL

Den sista korta OLen startar rakt upp för åsen. Nu är linan ganska spänd :-) Vid växlingen fick jag reda på att cupplatsen är säkrad, ledarna har en stor ledning och bara vi minst behåller tredje platsen så är det lugnt! Men givetvis försöker vi gå ikapp Svennesson som bara är 40 sekunder före. Men spurtstriden uteblir, vi går om dem utan att veta om det. På slutet av banan finns en lång raksträcka och vi ser dem inte, nu misstänker vi att vi är före. Robban är urstark och svankryggen ömmar av draglinan.  Mot sista kontrollen ropar Markus att vi ligger före och efter det känner jag mig inte lika trött längre.  I mål är vi knappa 50 sekunder före :-)

Så säsongen slutar med en 2a plats och en säkrad 2a plats i totalen. För dagens andraplats vinner vi en ful ryggsäck medan vi får riktigt bra priser för andra platsen i svenska cupen – det hade vi inte räknat med! Jag hade en rolig och bra dag i skogen och jag hoppas att Robban kommer tävla multisport mera, han skulle bli grym om han satsade på det. Tack för att du drog runt mig Robban och hjälpte oss att behålla andra platsen i cupen!

Just det i torsdags hade jag ett totalt järnsläpp, mitt första multisport år var försvunnet. Nu har jag tävlat med Rikard, Markus, Helen, Hanna, Anders och Robban :-)

Jag är nog född stel, har iaf varit stel och ovig så länge som jag kan minnas. Men tills nu har det aldrig varit något som hämmat mig…. Igår träffade vi Per (en duktig simmare) som ska lära oss att simma lite bättre under vintern. Han verkar hur bra som helst på att lära ut så det ska bli kul! En flytövning gick ut på att ligga rak som en pinne i vattnet med huvudet nedåt  och armarna rakt fram. Mina ben sjönk som klossar hur jag än försökte trycka ned huvudet och föra armarna uppåt som skulle vara tricket. Per konstaterade (efter att ha försökt stretcha mig) att jag är för stel. Jag kan helt enkelt inte trycka ned huvudet i vattnet, min kropp säger stopp. Hem och stretcha var tipset och nu vet jag varför jag har så dåligt vattenläge :-(

Cyklar, suck säger jag. Markus försökte byta mina bromsklossar i helgen som var helt utnötta men istället så låg de emot och bromsade så jag ringde Pedalogerna. "Kom in så fixar vi" var svaret. Men så när jag hämtar ut cykeln ligger bromsarna emot en massa ändå ”du måste bromsa bort det” blir svaret. Så idag har jag cyklat upp och ned för en backe en massa gånger men var tvungen att ge upp, det blev bara marginellt bättre. Dessutom var jag tvungen att cykla uppför och jag vill vila benen inför imorgon. Så jag får ta Markus cykel på tävlingen som har ett styre vars ”styrlager” eller liknade är utnött och den känns rätt skum att styra. Men det få lov att gå. Värre hade det varit om Markus också hade tävlat.

Segertips från mig går till laget Shorline i korta mix imorgon!

Idag var jag och Markus på gymmet för att få en timme med en personlig tränare. Tanken var att hon skulle sätta ihop ett styrketräningsprogram som vi kan utöva hemma, redskapen: hantlar, skivstång och pilates boll. Vad kan man säga, detta kommer bli allt annat än lätt. Hon verkar älska pilatesbollen och nästan alla övningar involverade bollen. Vi kommer få VÄLDIGT stark bål om vi kommer igång med denna träning det kan jag lova! En del övningar ser lätta ut när hon utövar dem, sedan försökte vi -  ha ha. Tur att vi är två - då kan vi hjälpas åt att komma ihåg övningarna.

I övrigt så flyter träningen bara knappt på. Träningsmängden är låg och så även motivationen. Eftersom Raid Uppsala är sista viktiga tävlingen innan vintern så mitt fokus att bara hålla igång kroppen tills dess. Efter Uppsala blir det nog som förra året - jag och Markus ger varandra ledigt hela november för att bara träna (eller inte träna alls) det som vi känner för. Sedan kör vi igång i december med någon form av träningsschema. Stykreprogrammet från personlige tränaren ska vi dock börja med direkt efter Uppsala :-)