Denna blogg skrev jag i söndags 15/3 men eftersom hotellets internet har krånglat så publicerade jag den först idag (18/3).

Igår kom vi fram till hotellet runt kl 16 och det var ljuvligt ute, ungefär som vårvärme hemma, ca 17-18 grader och sol. Hotellet är jättefint och både middag och frukostbuffén är bra men de vet hur man tar betalt. Dricka till middagen ingår inte och bara en flaska vatten kostar rätt mycket.

Idag var det träningsdags och jag borde ha jublat över att äntligen få röra mig men istället var jag orolig för hur det skulle gå.  Jag är fortfarande både snorig och hostig, inte alls optimalt när vi är här med dessa fantastiska träningsmöjligheter men det är bara att göra det bästa av situationen. Dagens tur blev ca 8 mil och de första milen ägnade vi med vinden i ryggen, det gick ruggigt lätt att trampa! Efter ca 2,5 mil blev det lite kuperat och då kändes det att jag inte har något tryck i benen, mjölksyran kommer på en gång. Efter 5 mil tog vi lunch innan vi vände hemåt i motvinden. Emelie och Anders cyklade lite extra men jag och Markus kortade av, jag vågade inte anstränga mig mer helt enkelt. Men min ansträngning har inte varit så hög – jag har inte dragit en meter. Däremot så kommer jag efter de andra så fort vi cyklar genom en by med trafik alt. när det går nerför, att jag ska vara så feg och då får jag ta lite vind iaf. Emelie har imponerad, hon låg först hela passet tills vi skildes åt, starkt!

Efter träningen la sig jag och Markus i solen (hotellets poolområde ligger precis vid vattnet) och vilade en stund. Vi har haft solkräm på cykelturen och det syns inte ens att vi varit i solen, så blek-Emma kommer nog inte försvinna under den här semestern trots allt. Imorgon blir det troligen ett kortare cykelpass men däremot lite simning och löpning. Så länge jag inte blir allt för flåsig så verkar mina lungor hänga med :-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har drömt många underbara drömmar om att börja springa igen efter förlossningen. I alla drömmar har löpningen känts väldigt bra och lätt. Verkligheten är dock väldigt annorlunda. I tre veckor har jag joggat 3-4 gånger/vecka men fortfarande får ja...

Igår fyllde Julia 8 veckor så idag tyckte jag att det äntligen var dags.  Jag har väntat länge, senast jag sprang ett pass var i slutet av min semester…. Jag njöt, finns det någon bättre frihetskänsla än att få springa? De första minuterna kän...

De senaste två veckorna har jag haft lite svårt att motivera mig emellanåt. En hyggligform känns väldigt avlägsen, jag saknar löpningen och ibland är jag helt enkeltför trött för att egentligen träna. Underbara lilla Julia suger energi från migäven o...

I söndags genomförde jag mitt första utomhuspass sedan förlossningen. Promenad uppför Hagatoppen 5 ggr. Jag promenerade både uppföroch nerför men ändå blev det fruktansvärt jobbigt. Jag har glömt hur jobbigtdet kan vara att träna och inte blir det ...

Årets första träningspass blev lite intervaller på crosstrainern i dryga 30 min. Att passetblev så ”långt” som 30min innebär att det först nu börjar kännas som riktigträning, härligt! Har ingen aning om hur orken egentligen ligger till me...