Direktlänk till inlägg 10 december 2009

Mila Stockholm By Night nr 2

Av Emma - 10 december 2009 20:12


Helt otroligt att något bara kan bli roligare och roligare! Igår fick jag chansen att orientera igen när den andra deltävlingen av Mila Stockholm By Night gick av stapeln i Liljansskogen. Jag hittar dessutom hyfsat i Liljansskogen vilket gör det hela bättre :-) Tyvärr startade jag den korta "Pöbelina"-klassen på 3,6 km, igår hade det varit kul att orientera längre då det gick ganska bra för att vara mig http://www.obasen.nu/winsplits/online/sv/default.asp?page=table&databaseId=13252&categoryId=3. Men med en förkylning som inte riktigt har lämnat min kropp så räckte 3,6km.
 
Till kontroll 1 mesar jag, jag vet vilken riktning jag ska springa i men väljer att låta de andra gå före och visa vägen. Kanske hade jag lyckats lika bra själv men det känns tryggt att börja säkert. Kontroll 2 sitter på andra sidan av Fiskartorpsbacken, jag väljer vägen jag känner till vilket innebar ganska många extra höjdmeter, inte så smart med andra ord. Hedvig i Täby stämplar lite före mig och hon verkar ha samma 3a som mig så jag springer ikapp och hänger. Vi (Hedvig) hittar kontrollpunkten (höjden) fort men sedan missar vi själva reflexpinnen med kontrollen. Jag ställer mig på höjden, lyser runt omkring och kliar mig i huvudet, "den måste vara här". Och det är den, men den syns inte uppifrån höjden utan man måste gå ner på rätt sida av höjden för att se kontrollen. Typiskt, onödig och tråkig bom. Jag frågar sedan vilken kontroll Hedvig ska till, samma som mig visar det sig och jag tänker först hänga men väljer tillslut ett annat vägval.
 
5an och 6an går sådär, jag har problem med lampan som åker ned för långt i pannan och får rätta till den hela tiden. Det finns många som ska till samma kontroller så oavsett om jag vill eller ej så hänger jag en hel del på de andra. Tillbaka till 1an (samma kontroll 3 gånger) hamnar jag bakom Hilda från Täby. Konstigt nog har jag inga problem att hänga, normalt sett på Täby träningarna har jag aldrig haft en chans att hänga Hilda. Mina ben känns ganska pigga för dagen.
 
Till 8an kan man välja höger eller vänsterval runt ett opasserbart kärr. Högervalet är närmast men innehåller en ridstig (det känner jag till via lokalkännedom) men jag väljer högervalet ändå. Vänstervalet innebär asfalt och med de odämpade OL-skorna är jag rädd om knäna. Hade jag vetat vilken lera som väntade hade jag nog struntat i mina knän :-). Jag jagar ikapp en tjej på den stora leriga ridstigen, tycker att hon tar ett konstigt vägval mot kontrollen och börjar orientera själv istället, dumt val igen hon stämplar 30 sek före mig enligt winsplit och slutligen 9 sek före i mål.... Mot nästsista kontrollen springer man i en relativt lång seg backe. Här sprang jag en del när jag var otränad på KTH-tiden, backen var alltid en plåga. Nu var den inte så farlig, det är så härligt att kunna göra sådana jämförelser, det har verkligen hänt något med konditionen! Jag stämplar i mål som 3a, jag höll mig inte till planen att ta det lungt pga förkylningen utan spurtade en del på slutet.
 
Nästa gång är det dags för den längre klassen igen!

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Emma - 13 mars 2012 12:59

Jag har drömt många underbara drömmar om att börja springa igen efter förlossningen. I alla drömmar har löpningen känts väldigt bra och lätt. Verkligheten är dock väldigt annorlunda. I tre veckor har jag joggat 3-4 gånger/vecka men fortfarande får ja...

Av Emma - 3 februari 2012 16:56

Igår fyllde Julia 8 veckor så idag tyckte jag att det äntligen var dags.  Jag har väntat länge, senast jag sprang ett pass var i slutet av min semester…. Jag njöt, finns det någon bättre frihetskänsla än att få springa? De första minuterna kän...

Av Emma - 27 januari 2012 19:04

De senaste två veckorna har jag haft lite svårt att motivera mig emellanåt. En hyggligform känns väldigt avlägsen, jag saknar löpningen och ibland är jag helt enkeltför trött för att egentligen träna. Underbara lilla Julia suger energi från migäven o...

Av Emma - 10 januari 2012 15:44

I söndags genomförde jag mitt första utomhuspass sedan förlossningen. Promenad uppför Hagatoppen 5 ggr. Jag promenerade både uppföroch nerför men ändå blev det fruktansvärt jobbigt. Jag har glömt hur jobbigtdet kan vara att träna och inte blir det ...

Av Emma - 1 januari 2012 22:36

Årets första träningspass blev lite intervaller på crosstrainern i dryga 30 min. Att passetblev så ”långt” som 30min innebär att det först nu börjar kännas som riktigträning, härligt! Har ingen aning om hur orken egentligen ligger till me...

Ovido - Quiz & Flashcards