Idag har jag vilat och det känns som en ren säkerhetsåtgärd. Markus är som sagt var sjuk och jag har så svårt att avgöra om jag inbillar mig retningarna i halsen eller om de är riktiga. Det lustiga är att jag vet exakt hur jag hade resonerat för drygt ett år sedan om Markus hade blivit sjuk - jag skulle passat på att träna så mycket som möjligt innan jag blev sjuk. Dvs pressat in mycket träning för att ta ikapp de ev. kommande sjukdagarna....

Nu är resonemanget att blir jag sjuk så är det bra att inte tränat idag eller imorgon eftersom sjukdomen säkert redan finns i kroppen. Om jag inte blir sjuk så blir denna vecka en lugn vecka istället för nästa vecka som var planen. Allstå så förlorar jag inget på vilan, förrutom lite av mitt tålamod :-)