Ja, jag är ganska övertygad om att mitt onda knä är ett nytt löparknä, suck. Det känns precis som det och när jag blev tvungen att småspringa till bussen imorse (bussen som i slutändan var 10 min sen) så gjorde det ont direkt. Varför kan jag inte få göra det jag gillar mest? Ibland känns träningen så orättvis! Det positiva är att jag har en naprapattid på tisdag (hon ordnade ju löparknät i våras). Det tråkiga är att jag och Markus redan har blickat mot långa klassen nästa år och tänkt att lämna tillbaka Acronen men när jag får ont i ett knä helt plötsligt utan förvarning så undrar man om det är någon idé att ens försöka? 24 timmars Rogaine är också något vi funderat på till nästa år. Allt roligt får man visst hålla sig undan ifrån

Imorse var det dags att återuppta simningen och kroppen var inte alls glad när jag tvingade upp den kl 05:15. Men med tanke på att jag kom i säng kl 21:30 igår så är inte 05:15 speciellt tidigt. Simningen måste jag också få hjälp med, det går så himla långsamt när jag simmar!! Däremot var det skönt att simma igen, undrar om det fortfarande är tillräckligt varmt för att simma hemma i sjön med våtdräkt?

Som kvällspass var det tänkt att jag och Markus skulle paddla. Men Markus är hängig och förkyld så vi tog en sväng till IKEA istället. När vi äntligen (efter ett års velande) hade bestämt oss för en ny TV-bänk så fanns den givetsvis inte på lager. Varför blir vi ens förvånade, så är det alltid när vi besöker IKEA! Planen för den missade paddlingen blir nu att gå tidigt från jobbet imorgon och hinna paddla då istället