Tack vare helgens långcyklingar (landsväg igår och MTB idag) så har veckoträningsdosen återigen blivit godkänd = 13 timmar. Dock så borde jag paddla betydligt mer än 2 timmar av dessa 13….

Dagens träning var rolig! Först D21-bana på slottskampen och med tre bommar så blir inte resultatet så bra men mellan bommarna kändes det bra så det är det jag får ta med mig. 51:30 på 3,5km är verkligen inget att jubla över men det kanske lossnar någon gång, vem vet. Efter orienteringen var vi ett SMS-gäng som skulle cykla Upplandsleden tillbaka mot Järvafältet och sedan hemåt. Jag är så långsam i jämförelse med de andra, även på grusväg. Det känns inte alls lika stor skillnad på landsväg, undrar varför. Är min MTB långsam eller märks skillnaden mera på MTB? Nu var det iofs väldigt bra cyklister jag jämförde mig med men det är ändå frustrerande. Helena och jag var dock jämna så vi slapp cykla livet ur oss utan kunde ta sällskap. Senare tror jag även Micke U tröttnade på de andras tempo och gjorde oss sällskap, han blev dock förvånad när vi inte kunde hålla hans rulle på asfalten ” jag skulle just fråga om det gick för långsamt” var kommentaren. Micke hade bra lokalkännedom och fick oss att undvika de mest tekniska partierna vilket var skönt. När jag cyklar där det är lagom tekniskt för mig så är det roligt

Däremot avslutade jag passet med att ringa till Markus när jag hade dryga 2 mil kvar. Jag var för trött för att cykla hela vägen hem så Markus mötte upp mig vid Häggvik. Det känns verkligen ynkligt att ringa efter hämtning när t.ex Carro som har mycket längre väg hem ska cykla hela vägen. Dessutom tränade hon typ 4 timmar mer än mig igår. Jag cyklade ”bara” runt värmdö medan Carro paddlade, cyklade MTB samt irrade via omvägar tillbaka till Järla. Det är klasskillnad på orken mellan oss. Tack Carro, Björn och Hanna för att jag fick till bra träning trots att Markus varit sjuk härhemma!