Fredagen bjöd på en välbehövlig vilodag med det bästa köttet jag någonsin ätit (Restaurang Grill). Trots det åt jag inte det dyraste köttet som faktiskt var ännu godare (jag fick smaka en bit). Synd att det just är kött som alltid är godast eftersom köttkonsumtion varken känns bra mot miljön eller hur djuret troligtvis har blivit behandlat.

I helgen har jag mest cyklat MTB, en runda på Järvafältet + fika och paddling i lördags och en runda i Täby med Markus idag. Vi testade en MTB-slinga som finns i Altorp och den var helt ok. Markus behövde bara sätta ned foten en gång och jag cyklade stora delar av slingan :-) Visserligen var rötterna torra, den slingan blöt tror jag skulle kännas bedrövlig för mig…. Ibland under helgen känns det som min ångest har släppt lite för att till nästa stora sten/rot/nerförsbacke göra sig lika påmind igen. Jag vet att jag är negativ men jag förstår verkligen inte hur jag ska börja våga mer! Lätt teknisk cykling i skogen är rolig men svår teknisk cykling är hemsk! Kroppen har iaf känts piggare så vilodagen i fredags var nog bra.

Också till VM, jag är nog både dum och klok. Stockholm Multisport har ett gäng som ska till Multisport VM i Portugal i November. De saknar en tjej och frågade om jag ville med, jag har precis skickat ett mail och tackat nej.

Jag känner alla tre som dit mer eller mindre och visst vore det en sån enorm utmaning och ett gigantiskt äventyr att jag blir alldeles lyrisk av att bara tänka tanken! Men jag kan bara inte tacka ja, mina knän sätter stopp. Vänster knä äter jag just nu inflammationsdämpande emot, i våras hade jag problem med höger knä. Jag skulle gissa att jag mina ”löparknän” skulle hålla ung. ett dygn i Portugal -  tävlingen är 5 dygn…..

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har drömt många underbara drömmar om att börja springa igen efter förlossningen. I alla drömmar har löpningen känts väldigt bra och lätt. Verkligheten är dock väldigt annorlunda. I tre veckor har jag joggat 3-4 gånger/vecka men fortfarande får ja...

Igår fyllde Julia 8 veckor så idag tyckte jag att det äntligen var dags.  Jag har väntat länge, senast jag sprang ett pass var i slutet av min semester…. Jag njöt, finns det någon bättre frihetskänsla än att få springa? De första minuterna kän...

De senaste två veckorna har jag haft lite svårt att motivera mig emellanåt. En hyggligform känns väldigt avlägsen, jag saknar löpningen och ibland är jag helt enkeltför trött för att egentligen träna. Underbara lilla Julia suger energi från migäven o...

I söndags genomförde jag mitt första utomhuspass sedan förlossningen. Promenad uppför Hagatoppen 5 ggr. Jag promenerade både uppföroch nerför men ändå blev det fruktansvärt jobbigt. Jag har glömt hur jobbigtdet kan vara att träna och inte blir det ...

Årets första träningspass blev lite intervaller på crosstrainern i dryga 30 min. Att passetblev så ”långt” som 30min innebär att det först nu börjar kännas som riktigträning, härligt! Har ingen aning om hur orken egentligen ligger till me...