Efter sex dagars träning så var det dags för en välbehövlig vilodag för min kropp. Att vilan var planerad resulterade i att jag lyckades njuta av den också! Ofta blir det annars att jag tar en vilodag när jag blir lat, när vädret är uselt eller när det blir för stressigt. Tar jag vilodag för att jag är lat eller att vädret är uselt kan jag aldrig njuta av vilan, då gnager istället det dåliga samvetet att inte fullfölja träningsplanen. Så tänker jag på alla andra som säkert är ute och tränar för fullt och att det inte är konstigt att jag inte är lika bra som dem!

Att prata om en träningsplan kanske är lite dumt för jag har inte följt någon plan på väldigt länge. Istället brukar jag tänka igenom veckan och försöka få till lite av varje men även det jag känner för. Om jag aldrig tränar det jag känner för utan bara det jag borde så är jag rädd att tappa glädjen med träningen.

Igår så orienterade jag för andra dagen i rad. Det blev Ö5-bana igen och jag kan lova att benen var mycket piggare när de sluppit att cykla dryga 4,5mil innan. Men så finns det ju ett till moment i orienteringen och att benen var pigga hjälpte inte J Söndagen gick helt klart sämre än lördagen men o andra sidan var banan lite svårare också. Jag lyckades med en ganska stor miss och en liten, sedan tyckte Winsplit att jag även hade en tredje miss men det protesterar jag mot. Jag tog det lugnt för att inte missa men det gick tydligen lite väl långsamt…. Totala intrycket av helgen är i alla fall att jag känner mig lite säkrare i skogen än i början av våren och att orientering fortfarande verkligen är kul. Senare i höst kommer det flera orienteringstävlingar i närområdet och jag ser redan fram emot dem!

Nja för mig kanske man inte ska kalla det för etapp 2 och 3, etapperna är ju till för dem som startar tävlingsklass och får resultatet sammanräknat. Själv har jag startat Ö5-klassen varje dag.

Banan på dag 2 startade med en svår första kontroll. För mig kanske det är bra att kontroll nr 1 är svår för då blir jag tvingad att ta det lugnt. Nu klarade jag mig ifrån att missa till kontroll 1 för en gång skull J I övrigt kändes dag 2 rätt bra, jag gjorde lite småmissar här och där men klarade mig ifrån de stora missarna. Ändå var dag 2 resultatmässigt min sämsta.

Sista dagen blev dock nästan en fullträff. Jag gjorde 3 mindre missar varav två var riktigt klantiga. Eller vad sägs om att missa på den kontrollen som jag har för tredje dagen på raken? Dessutom andra dagen på raken från samma håll…. Eller ta fel stig i slutet av banan! Aja jag kom i mål på dryga 44 min, banan var 4,2 km och så nära 10min/km har jag aldrig varit på en Ö5-klass. Det kanske finns hopp för mig ändå? Nu ska det bli intressant att se om jag även klarar Stockholmsterrängen lite bättre i höst.

För er som bara tränar orientering med multisportklubben, naturpasset eller "veckans bana" måste jag rekommendera starkt att testa på en OL-tävling! Själv kanske jag är lite väl intresserad av statistik för jag tycker att den bästa delen är att komma hem och öppna Winsplit J Här kan man analysera varje delsträcka både placeringsmässigt och tidsmässigt. Helt plötsligt kan man se att mitt ”smarta” vägval var det långsammaste eller att en sträcka som man upplevde som sämre i själva verket gick ganska bra. Winsplit har dessutom kommit med extra material där man kan se om några i klassen har kört ”klungkörning”.

Utöver Winsplit finns även Runoway på vissa tävlingar. Här kan man rita i sina vägval på OL-kartan och få rundan uppspelad på kartan. Har man en GPS-klocka kan rundan läggas in från GPSen och då kan man se när man tagit fel kompassriktning, inte följt kompassriktningen och t.o.m se var man stannat och läst kartan (svar ja, jag måste stanna och läsa kartan). Winsplit och runoway hittar man på www.obasen.nu . För 2-dagars etapp 2 finns min runda på Runoway.

Lite statistik över min Gotlands-orientering.

Bana

Ö3, 2 dagars etapp 2

Ö5, 3-dagars etapp 1

Ö5, 3-dagars etapp 2

Ö5, 3-dagars etapp 3

Sträcka, fågelväg

5 km

4,1 km

4,3 km

4,2 km

Sträcka enl. GPS

5,8 km

6,7 km

6,3 km

- (batteritorsk)

Tid

37:23

53:09

48:17

44:35

Medeltempo (fågelvägen)

7,5 min/km

12,9 min/km

11,2 min/km

10,6 min/km

Antal startande

3

13

22

28

Min placering

1

3

11

4

Bästa placering delsträcka

1

2

2

1

Sämsta placering delsträcka

2

10

21

20

Antal bommar enl. Winsplit

0

4

3

1

Idag, lördag, var det dags för orientering i Östunaby, ca 10 km öster om Knivsta. Beslutet igår blev tillslut att ta landsvägcykeln till tävlingen och det blev en jobbig tur på ca 47km. Nästan hela vägen blåste det motvind och då blir cyklingen seg! Dessutom hade jag Forerunnen på styret och kunde se min usla hastighet hela tiden vilket inte gör saken bättre. Ibland skulle jag nog må bra av att inte se min hastighet men ibland behövs den för att jag inte ska bli för lat. När mina 47 km kändes långa förundrades jag över andra orkar cykla t.ex Vätternrundan eller Ironman. På Ironman ska man ju dessutom springa en mara efteråt, helt otroligt att det är möjligt! Mitt knät kändes bra idag igen så jag är ändock väldigt nöjd med cykelturen J

Efter cyklingen fick jag vila en stund eftersom Markus hade med sig mina orienteringssaker och jag fick invänta honom (han glömde först mina saker hemma och fick vända med bilen – tur för honom!) . Jag tog Ö5-klassen som vanligt men idag var den ganska lätt. Vet inte hur banläggaren tänkte men de flesta kontrollerna var synliga från stigarna och så brukar det inte vara. De första kontrollerna gick segt. Jag fick varken upp tempot på löpningen eller kunde tänka snabbt. Vid kontroll 1 stod jag säkert en minut och funderade hur jag skulle springa. Var det något som var klurigt idag så var det vägvalen mellan kontrollerna så med andra ord blev denna Ö5 en perfekt multisportorientering att träna på! Jag kom i mål på knappa 40 min och gick under 10min/km – det är jag glad över :-)

Dagens övningar avslutades med en kort Acronpaddling på Norrviken – tack Krister! Att få träna i en Acron på hemmaplan känns väldigt lyxigt och jag och Markus behöver verkligen träna paddling. Dagens paddelspass blev faktiskt veckans andra och det händer inte så ofta – ja jag vet, jag borde paddla betydligt mer…  Precis som i torsdags började det hällregna precis när vi paddlat klart, det kallar jag tur! Däremot blev det bara en provsittning intill bryggan i Kristers Rocket+ p.g.a regnet men Krister har lovat att vi får testa en annan gång :-)

/Emma som nu ska ligga i soffan och titta på OS-sändning

Jag vaknar kl 6 när alarmet på min mobil börjar låta och det första jag hör är hur regnet smattrar mot fönstret. När alarmet går för andra gången (kl 6:10) så hörs ett dån utifrån, sånt där regn när himlen nästan öppnar sig. Varför, varför , varför har jag och Anna bestämt träff efter jobbet för att cykla? Det betyder att jag även måste ta cykeln till jobbet, i detta hällregn!!!!

Normalt sett är jag en mer en solskenscyklist, d.v.s regnar det ute får cykeln stanna hemma. Vissa perioder betyder det att träningen går väldigt dåligt så den inställningen försöker jag ändra på. Imorse när jag låg i sängen ångrade jag mig dock, jag hade gett mycket för att få sova vidare och fortsätta vara en solskenscyklist utan strävan att förändra det.

Kl 7 trampar jag hemifrån, på MTBn denna gång. Kl 7:10 öppnar sig himlen på nytt och efter det kan jag sluta upp alla försök att undvika vattenpölarna, jag skulle ändå inte kunna bli blötare. Halvvägs till jobbet upptäcker jag att det är helt ok att cykla i regnet. Jag fryser inte och jag slipper dessutom trängas med andra cyklister på cykelbanorna. Tror jag ser 2 eller 3 cyklister på väg till jobbet och det är inte många!

Kl. 15:30 möter jag upp Anna och Krister i Alvik och vi beger oss ut mot Järvafältet. Cykelturen blir inte superlång men eftersom Anna och Krister är betydligt starkare än mig så blir tempot ganska högt för min del och känner mig rätt nöjd med längden på passet. Turligt nog klarar vi oss utan regn men jag var ändå blöt – kan inte påstå att cykelbyxorna hunnit torka under dagenJ

 Så två stora plus med cykeldagen:

-          Jag trotsade regnet

-          Knät började aldrig göra ont, det måste vara ett nytt rekord!

Imorgon blir det orientering i Knivsta och nu får jag se om orienteringen på Gotland var en lyckoträff eller om jag faktiskt har blivit lite bättre. Det som jag funderar på nu är om mitt "cykelknä" klarar av att trampa landsvägcykeln till Knivsta imorgon , kanske det är att utmana ödet?

Då, 2008-01-19

Dags för fjärde minirundan för året. En vecka tidigare hade jag startat upp med träning och löpning igen efter höstens alla förkylningar och sjukdomar. Eftersom jag även besvärats av löparknä höll jag mig till en sträng plan med korta löprundor, dagens runda skulle max vara 3 km, förra rundan var 2,5 km. Jag längtade till löpturen med skräckblandad förtjusning eftersom de tidigare rundorna inte känts så bra, dvs. all kondition hade varit som bortblåst.

Denna runda var ännu värre! Löpsteg hade jag inget, jag fick kämpa för varje meter och andningen var hemsk. Att lägga till 500m tog verkligen emot den dagen och när jag kommit hem tänkte jag att jag hade en LÅNG väg tillbaka. Dessutom var detta det enda passet för dagen……

Nu, 2008-08-03

Eftersom jag ”råkat” vila i lördags skulle jag straffa mig själv med ett längre pass igår: landsvägscykling (52 min), löpning (36:40min), MTB (51min) och löpning (40 min). Inför första löprundan kände jag mig osäker på hur jobbigt det skulle bli eftersom fredagens löpning gick så tungt. Men trots cykling i benen kändes löpningen bra och jag kände mig aldrig speciellt andfådd. För första gången på länge kändes det som om jag flöt fram och att löpning är det naturligaste som finns. Här nedan finns en jämförelse mellan då och nu:

 

                                            Då                                       Nu

Sträcka:                               2,97km                                6,94 km

Tid:                                      18:20 min                             36:40 min

Hast:                                    6:10 min/km                         5:17 min/km

Medelpuls:                           182                                      164

Maxpuls:                              196                                      181

Nästa gång jag blir skadad/sjuk under en längre tid ska jag verkligen ha detta i åtanke. Det känns jobbigt att sätta igång, det tar rätt lång tid och kräver tålamod men man kommer tillbaka!

Helt otroligt att jag kunde vara positivt överraskad av min löpning i tisdag -igår kom det totala bakslaget.

Veckan har inte bjudit på överdrivet mycket träning, tisdagens löppass och två vändor fram och tillbaka till jobbet på landsvägscykeln är allt. Därmed förväntade jag mig hyfsat pigga ben när jag skulle springa hem från jobbet igår. Normalt sett gillar jag att springa från A till B men när benen kändes som de gjorde igår hjälper det knappast.  Att springa hela vägen hem från jobbet har jag bara gjort en gång och igår sprang jag endast delar av vägen hem, först från jobbet till Karlberg (knappa 2,5km) och sedan från Helenelund och hem till Edsberg (ca 6,5 km). Den första biten till Karlberg kändes segt men ändå ok, jag fick som vanligt öka tempot sista km för att hinna med tåget J Däremot när jag hoppade av tåget vid Helenelunds Pendelstation började det jobbiga. Benen kändes tunga hela vägen hem och ryggsäcken bidrog väl knappast till det bättre. Jag försökte väcka kroppen med några 2 minuters intervaller men det hjälpte inte heller.

Jag har lätt för att tänka negativa tankar och jag kan väl knappast påstå att sega och dåliga pass får mina positiva tankar att sätta fart. Igår kom tankarna att:

-          strunta i Stockholm Halvmarathon som går om dryga månaden - igår var det svårt att ta sig igenom knappa 9 km löpning så hur ska jag klara 21km?

-          aldrig någonsin testa en lång bana i multisport!

-          sluta springa

-          bara springa med Markus och ALLTID kräva draglina ;-)

-          jag är verkligen inte är en multisportare eftersom jag inte lyckas bita ihop utan gnäller över lite sega och tunga ben

Jag får hoppas att kroppen/benen känns sega p.g.a förra veckans multisport i Sälen och att det snart släpper. Idag vilade jag mina ben så jag får se hur de känns imorgon!

/gnäll-Emma