Japp, idag var det riktigt kul att cykla eller rättare sagt det har aldrig varit roligare! Tänk om det kunde få vara så här jämt då skulle jag kunna cykla hur mycket som helst :-)

Jag, Maria, Anna, Linda och Henrik samlades i morse vid Norrvikens kanotklubb för att tillsammans cykla en runda på Järvafältet. Ingen av oss känner till några bra MTB-vägar på Järvafältet och målet var att få cykla ca 2-3 timmar och förhoppningsvis kunna hitta lite lagom svåra tekniska stigar. Vi började lite knackligt och cyklade bl.a på en helt hopplöst upptrampad ridstig men det blev bättre. Längst uppe i nordvästra hörnet av Järvafältet hittade vi en perfekt lagom teknisk stig (Emma-lagom) att cykla på. Vi tog den tre varv och jag njöt hela tiden, aldrig någonsin har jag upplevt cykling så roligt!

Det är sådana här dagar jag inser att jag tycker det är roligt att cykla i skogen problemet är bara att så fort det blir för svårt så kommer min rädsla och då drabbas jag av ångest istället. Att cykla med ångest är inte roligt och det kommer aldrig att bli heller. Nu under hösten ska jag försöka hitta fler lagom svåra stigar och fortsätta tycka cykling är roligt!

Gårdagen ägnade jag åt orientering och ännu en gång inser jag att MÅSTE lära mig att ta det lugnt till första kontrollen. Denna gång gick jag bort mig 20 minuter innan jag tillslut gick tillbaka till startpunkten och började om. Efter min ”omstart” gick allt bra helt utan missar men det är så frustrerande att missa så grovt till kontroll 1. Har jag inte lärt mig någonting, gå tillbaka till sista säkra, har jag aldrig hört det förut eller? Nu försöker jag dock fokusera på det som gick bra och det är de sista 50 minuterna av banan och inte de 20 första! Chans till revansch kommer nästa helg då det är OL-tävling 3 km hemifrån mina föräldrar :-)