Idag har jag varit lite tröttare än vanligt, är det då inte underbart att ha en chef som säger: Ska du inte passa på att gå hem lite tidigare istället? Men att jag har varit trött beror nog mer på det trevliga sällskapet (då stannar man uppe längre) än halvmaran igår. Förra året när jag hade sprungit halvmaran hade jag rejäl träningsvärk, ni vet så där att det är omöjligt att gå nerför trappor (jag fick gå baklänges) och svårt att sätta sig på toaletten. Idag har jag bara känt av träningsvärken lite lagom, undrar om det beror på att jag är bättre tränad eller att jag tog ut mig mindre?

Trots att jag lämnade jobbet kl 16 började jag inte laga mat förrän kl 20. Jag och Markus har åkt runt och lånat ihop pannlampor tills imorgon plus att vi hunnit med en storhandling (kylskåpet var tomt!). Pannlamporna ska vi använda imorgon på SIKs natt-KM. Förstår inte hur det har gått till, mörkrädda Emma ska allstå springa runt i skogen i kolsvart mörker  och orientera en svår orientering. Det kommer bli mycket intressant men troligen mest obehagligt. MEN jag vill verkligen köra Rogainen i år och då måste jag träna på lite natt-OL. Bara att bita i det sura äpplet med andra ord. Det största orosmomentet är att batteriet till pannalampan kan ta slut om jag irrar runt alldelelse för länge!

 

Jenny

28 oktober 2008 07:52

Se till att ta med dig en liten extralampa ikväll så du vet att du åtminstone kan ta dig hem om pannlampan skulle hinna slockna. Det har räddat mig mer än en gång...
Lycka till!

 

Hanna

28 oktober 2008 08:27

Men Emma. Mörker är inget farligt. Försök känna samma känsla som när du är hemma och har mys med mörker o levande ljus. Det går säkert bra. Å ta med en mobiltelefon...

 

AndersT

28 oktober 2008 10:53

Emma, ta med diodlampan du lånat av mig när du springer. Det är en bra extralampa om den andra lampan slocknar.

 

Emma

28 oktober 2008 22:34

Tack för råden. Jag hade mobilen i bakfickan på tightsen och en extra diodlampa i bakfickan på cykeltröjan. Jag var ute länge men tog mig runt :-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har drömt många underbara drömmar om att börja springa igen efter förlossningen. I alla drömmar har löpningen känts väldigt bra och lätt. Verkligheten är dock väldigt annorlunda. I tre veckor har jag joggat 3-4 gånger/vecka men fortfarande får ja...

Igår fyllde Julia 8 veckor så idag tyckte jag att det äntligen var dags.  Jag har väntat länge, senast jag sprang ett pass var i slutet av min semester…. Jag njöt, finns det någon bättre frihetskänsla än att få springa? De första minuterna kän...

De senaste två veckorna har jag haft lite svårt att motivera mig emellanåt. En hyggligform känns väldigt avlägsen, jag saknar löpningen och ibland är jag helt enkeltför trött för att egentligen träna. Underbara lilla Julia suger energi från migäven o...

I söndags genomförde jag mitt första utomhuspass sedan förlossningen. Promenad uppför Hagatoppen 5 ggr. Jag promenerade både uppföroch nerför men ändå blev det fruktansvärt jobbigt. Jag har glömt hur jobbigtdet kan vara att träna och inte blir det ...

Årets första träningspass blev lite intervaller på crosstrainern i dryga 30 min. Att passetblev så ”långt” som 30min innebär att det först nu börjar kännas som riktigträning, härligt! Har ingen aning om hur orken egentligen ligger till me...