Inför orienteringen ikväll var jag både peppad och inte peppad. Peppad pga av att jag skulle prova på något nytt som förhoppningsvis är kul men samtidigt inte peppad eftersom jag i normala fall avskyr att springa i mörker. För att vara på den säkra sidan tog jag med mig både mobilen och en extra lampa.

Kl 19:54 var det dags för mig att ge mig av. Jag kollar på kartan, passar kartan och börjar lunka framåt på stigen. Allt känns plötligt inte alls som jag har förväntat mig och jag blir riktigt förvirrad på en gång! Tack och lov startar Markus en minut efter mig och han ska till samma kontroll :-) Kontroll 2 och 3 går ganska bra men sedan väljer jag ett vägval med rejäl omväg bara för att få slippa springa mitt i skogen, himla fegt men jag fick åtminstonne lite löpträning av valet! Resten av orienteringen går långsamt men framåt, jag gör en del missar, tar ett par omvägar men kommer tillslut i mål. Har för mig att banan var ca 4,5 km, jag avverkade den på 1:23 :-) Den lånade pannlampan (tack Jenny!) lös hela vägen runt så jag skulle kanske skulle ha vågat ha den på starka nivån lite mera....

Positivt var att jag i stort sett aldrig blev rädd. När jag väl orienterar är jag så fokuserad att jag glömmer bort att det är mörkt och att jag är i skogen ensam (ja inte riktigt det fanns ju fler som orienterade ute i skogen). Mina ben känns förvånadsvärt fräscha trots 1/2 maran i förrgår, inte en tillstymmelse till träningsvärk längre. Däremot protesterade mina lungor när jag skulle ta i, kanske ett resultat av att luften var rätt kall ikväll?

Nu har iaf jag och Kajsa bestämt att vi ska köra Rogainen. Kajsa slog mig med 3 minuter så vi är väldigt jämndåliga på nattorientering. Eftersom ca 2 timmar på Rogainen är i mörker vet vi nu att vi hinner ung. 1km/20min, vilket strålande resultat vi kommer att få ;-) Kul ska det iaf bli!!

 

AndersT

29 oktober 2008 14:38

Grattis till andraplatsen i natt-KM! Det låter som du klarade dig från större bommar. Bra!
Roligt att du ska köra Rogainen. Ol-nivån brukar vara lite lägre där så det går nog utmärkt även i mörkret. Kan iofs bli lite klurigt om de inte använder reflexstavar vid kontrollerna.

 

Emma

29 oktober 2008 16:25

Ha ha, det var en svår bedrift med 2 startande :-)
Reflexstavarna räddade mig många gånger igår så utan dem blir det nog klurigt på Rogainen...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har drömt många underbara drömmar om att börja springa igen efter förlossningen. I alla drömmar har löpningen känts väldigt bra och lätt. Verkligheten är dock väldigt annorlunda. I tre veckor har jag joggat 3-4 gånger/vecka men fortfarande får ja...

Igår fyllde Julia 8 veckor så idag tyckte jag att det äntligen var dags.  Jag har väntat länge, senast jag sprang ett pass var i slutet av min semester…. Jag njöt, finns det någon bättre frihetskänsla än att få springa? De första minuterna kän...

De senaste två veckorna har jag haft lite svårt att motivera mig emellanåt. En hyggligform känns väldigt avlägsen, jag saknar löpningen och ibland är jag helt enkeltför trött för att egentligen träna. Underbara lilla Julia suger energi från migäven o...

I söndags genomförde jag mitt första utomhuspass sedan förlossningen. Promenad uppför Hagatoppen 5 ggr. Jag promenerade både uppföroch nerför men ändå blev det fruktansvärt jobbigt. Jag har glömt hur jobbigtdet kan vara att träna och inte blir det ...

Årets första träningspass blev lite intervaller på crosstrainern i dryga 30 min. Att passetblev så ”långt” som 30min innebär att det först nu börjar kännas som riktigträning, härligt! Har ingen aning om hur orken egentligen ligger till me...