Igår var det dags för vårläger med Stockholm Multisport och fastän det är mitt tredje år i klubben så var detta mitt första vårläger. Jag var inte lika duktig som många andra, dvs jag startade inte kl 24 på fredagen och körde alla sträckor utan jag kom dit på lördagsmorgonen och valde de sträckor som jag kände för att köra. Det var ett mycket bra upplägg med att rita i sina egna kartor från de banmallar som fanns upptejpade på borden. Bra arrangerat Björn! 

Men dagen i skogen kändes tyvärr inte så bra. Jag har längtat efter säsongspremiären nästa helg i Skåne men igår undrade jag vad jag ska dit och göra? Benen kändes stumma igår, mitt första besök med MTB i skogen bland rötter var allt annat än lyckat. För mig så är ca 10 timmars träning/vecka mycket träning men ska inte det ge utdelning också i form av att man får känna sig stark? Nu cyklade jag visserligen bl.a med Hanna som är så oändligt mycket bättre än mig på att cykla men när det var dags för min ”starka” gren löpning så blev det inte så mycket bättre, suck! Efter ett långt lunchbreak sprang jag en till orientering och då kändes benen lite piggare men Björn som var med fick springa allt annat än fort :-) Dagen avslutades med middag tillsammans med dryga 20 andra multisportare. Förrutom stumma ben hade jag en perfekt dag ute i Nynäshamn!

Så idag vaknade jag helt utan energi, orkade inte ta mig för något alls. Markus och jag skippade paddlingen, mycket pga blåst och då paddlar vi hellre imorgon. I normala fall skulle jag vara nöjd med att träna knappa 5 timmar på lördagen följt av vila på söndagen men efter att besökt vårlägret där en stor del av klubbmedlemmarna körde hela natten + halva lördagen så känner jag mig bara lat :-(

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har drömt många underbara drömmar om att börja springa igen efter förlossningen. I alla drömmar har löpningen känts väldigt bra och lätt. Verkligheten är dock väldigt annorlunda. I tre veckor har jag joggat 3-4 gånger/vecka men fortfarande får ja...

Igår fyllde Julia 8 veckor så idag tyckte jag att det äntligen var dags.  Jag har väntat länge, senast jag sprang ett pass var i slutet av min semester…. Jag njöt, finns det någon bättre frihetskänsla än att få springa? De första minuterna kän...

De senaste två veckorna har jag haft lite svårt att motivera mig emellanåt. En hyggligform känns väldigt avlägsen, jag saknar löpningen och ibland är jag helt enkeltför trött för att egentligen träna. Underbara lilla Julia suger energi från migäven o...

I söndags genomförde jag mitt första utomhuspass sedan förlossningen. Promenad uppför Hagatoppen 5 ggr. Jag promenerade både uppföroch nerför men ändå blev det fruktansvärt jobbigt. Jag har glömt hur jobbigtdet kan vara att träna och inte blir det ...

Årets första träningspass blev lite intervaller på crosstrainern i dryga 30 min. Att passetblev så ”långt” som 30min innebär att det först nu börjar kännas som riktigträning, härligt! Har ingen aning om hur orken egentligen ligger till me...