Igår var det dags för Raid Uppsala, årets sista deltävling i svenska cupen. Jag skulle tävla med Robban och fredagens övning i kanoten var lite vinglig så jag visste inte riktigt hur det skulle gå. Vi skulle tappa på kanotsträckan, men frågan var hur mycket? Om Team Svennesson skulle vinna, skulle vi tappa andra platsen i cupen. Om Svennesson skulle komma tvåa var vi tvungna att vara minst trea.

Paddling

Starten innehöll ingen prolog utan vi skulle bara runda startfållorna, in i kanotfållan och sedan bära kanot ca 150 m där vi t.o.m skulle göra vår första stämpling innan paddlingen. Jag och Robban rusar så mycket vi bara kan (fastän långklassen bromsar oss) och vi kommer tack och lov ner som tredje lag och vi slipper kaos både vid ilägget och stämplingen.

Paddelsträckan går riktigt bra! Jag sitter fram och försöka bara mata på så mycket jag orkar och Robban sitter bak och får både paddla och styra. Vi kommer upp från paddlingen som femte lag 4,05 efter täten.

Orientering

Äntligen får jag springa, en hel vecka sedan sist! Detta kanske är min nya grej, aldrig träna löpning så jag kan känna ett lyckorus på varje tävling :-)

Robban sköter kartan, tempot och drar mig till och från i linan. Han spikar kontrollerna förut en liten omväg och vi går upp till 3e plats, endast 37 sekunder från täten. Min kropp och löpform känns bra och såvitt jag vet verkar Robban också pigg. Det är kul att speakern t.o.m uppfattar att gjort en riktigt bra sträcka vid växlingen!

MTB-O

Robban säger direkt efter tävlingen det som de flesta brukar säga ”du måste bli snabbare i skogen”. Men förutom mot de slutliga vinnarna så gör jag en ok sträcka. Det är inte så jätteteknisk cykling utan det är emellanåt leran som gör att det går långsamt och är jobbigt. Men visst när vi kommer in till växling är jag ganska trött medan Robban är pigg. Mkt stigcykling där man inte kan ligga i lina eller få hjälp med vinden brukar betyda att tjejen är trött och killen pigg.

Bike & Run

Första kontrollen håller jag på att missa när jag sätter fart mot 2an men Robban hinner stoppa mig :-) Både till 1an och 2an springer Robban medans jag cyklar. Cyklingen till 2an innebär att vi tar olika vägval och jag får cykla en ganska lång sträcka och det känns att Robban har kortare ben än mig (vi använder hans cykel)… Vid 2 an lämnar jag cykeln och börjar springa till 3an, mina ben är helt döda och jag blir riktigt orolig för hur avslutningen ska gå. De sista kontrollerna turas vi om att cykla/springa och sträckan känns helt ok, vi är nästa ikapp 2orna (som är Team Svennesson).

OL

Den sista korta OLen startar rakt upp för åsen. Nu är linan ganska spänd :-) Vid växlingen fick jag reda på att cupplatsen är säkrad, ledarna har en stor ledning och bara vi minst behåller tredje platsen så är det lugnt! Men givetvis försöker vi gå ikapp Svennesson som bara är 40 sekunder före. Men spurtstriden uteblir, vi går om dem utan att veta om det. På slutet av banan finns en lång raksträcka och vi ser dem inte, nu misstänker vi att vi är före. Robban är urstark och svankryggen ömmar av draglinan.  Mot sista kontrollen ropar Markus att vi ligger före och efter det känner jag mig inte lika trött längre.  I mål är vi knappa 50 sekunder före :-)

Så säsongen slutar med en 2a plats och en säkrad 2a plats i totalen. För dagens andraplats vinner vi en ful ryggsäck medan vi får riktigt bra priser för andra platsen i svenska cupen – det hade vi inte räknat med! Jag hade en rolig och bra dag i skogen och jag hoppas att Robban kommer tävla multisport mera, han skulle bli grym om han satsade på det. Tack för att du drog runt mig Robban och hjälpte oss att behålla andra platsen i cupen!

Just det i torsdags hade jag ett totalt järnsläpp, mitt första multisport år var försvunnet. Nu har jag tävlat med Rikard, Markus, Helen, Hanna, Anders och Robban :-)

Jag är nog född stel, har iaf varit stel och ovig så länge som jag kan minnas. Men tills nu har det aldrig varit något som hämmat mig…. Igår träffade vi Per (en duktig simmare) som ska lära oss att simma lite bättre under vintern. Han verkar hur bra som helst på att lära ut så det ska bli kul! En flytövning gick ut på att ligga rak som en pinne i vattnet med huvudet nedåt  och armarna rakt fram. Mina ben sjönk som klossar hur jag än försökte trycka ned huvudet och föra armarna uppåt som skulle vara tricket. Per konstaterade (efter att ha försökt stretcha mig) att jag är för stel. Jag kan helt enkelt inte trycka ned huvudet i vattnet, min kropp säger stopp. Hem och stretcha var tipset och nu vet jag varför jag har så dåligt vattenläge :-(

Cyklar, suck säger jag. Markus försökte byta mina bromsklossar i helgen som var helt utnötta men istället så låg de emot och bromsade så jag ringde Pedalogerna. "Kom in så fixar vi" var svaret. Men så när jag hämtar ut cykeln ligger bromsarna emot en massa ändå ”du måste bromsa bort det” blir svaret. Så idag har jag cyklat upp och ned för en backe en massa gånger men var tvungen att ge upp, det blev bara marginellt bättre. Dessutom var jag tvungen att cykla uppför och jag vill vila benen inför imorgon. Så jag får ta Markus cykel på tävlingen som har ett styre vars ”styrlager” eller liknade är utnött och den känns rätt skum att styra. Men det få lov att gå. Värre hade det varit om Markus också hade tävlat.

Segertips från mig går till laget Shorline i korta mix imorgon!

Idag var jag och Markus på gymmet för att få en timme med en personlig tränare. Tanken var att hon skulle sätta ihop ett styrketräningsprogram som vi kan utöva hemma, redskapen: hantlar, skivstång och pilates boll. Vad kan man säga, detta kommer bli allt annat än lätt. Hon verkar älska pilatesbollen och nästan alla övningar involverade bollen. Vi kommer få VÄLDIGT stark bål om vi kommer igång med denna träning det kan jag lova! En del övningar ser lätta ut när hon utövar dem, sedan försökte vi -  ha ha. Tur att vi är två - då kan vi hjälpas åt att komma ihåg övningarna.

I övrigt så flyter träningen bara knappt på. Träningsmängden är låg och så även motivationen. Eftersom Raid Uppsala är sista viktiga tävlingen innan vintern så mitt fokus att bara hålla igång kroppen tills dess. Efter Uppsala blir det nog som förra året - jag och Markus ger varandra ledigt hela november för att bara träna (eller inte träna alls) det som vi känner för. Sedan kör vi igång i december med någon form av träningsschema. Stykreprogrammet från personlige tränaren ska vi dock börja med direkt efter Uppsala :-)

Idag bar det av till 25manna i Jordbro, kl 9 åkte vi hemifrån och kl 18:20 var vi hemma. En lång dag med andra ord. Markus skulle vara där till kl 10 (start kl 11 eller senare) och jag sprang sista sträckan för Täbys tredje lag vilket innebar en omstart kl 16. Lite nervöst var det, fast det skulle finnas många löpare att hänga så var det ändock en blå bana som kan ta låååång tid för mig att komma igenom om jag skulle bli ensam i skogen.

Man startar från växelplanket och jag är nästan längst bak (pga av det höga startnumret). Detta innebär att jag fastnar rätt långt bak i trängseln redan från början. Sedan händer det som gör att jag undrar om jag har dålig syn, jag letar och letar efter starttriangeln men jag har så himla svårt att hitta den. Vågar inte bara gå med alla andra (det fanns några till sträckor som startar samtidigt) ser en SIK-tjej ska vara bra på att orientera och hänger henne när hon svänger av från stigen från alla andra. Vägvalet var inte det bästa, upp och ner för en ganska stor höjd - jag skulle ha gått om mer folk på att springa runt.... Sedan följer jag ett stort led av löpare genom skogen från 1an, försöker springa om överallt där det går, de flesta tjejer som startat omstart på 25manna är ganska långsamma. Ett tag till 2 an har jag ingen som helst aning om var jag är utan litar blint på ledet. Vid femte kontrollen bommar "mitt gäng" och alla som varit ännu långsammar kommer ikapp och det bildas dessutom kö till stämplingen. Men jag ska inte klaga, hade jag varit ensam i skogen och behövt orientera själv hade allt tagit mycket längre tid!

Mellan kontroll 6 och 7 är det varvning och en lång löpsträcka och jag går om en massa tjejer och det känns jätte bra! Plötsligt är jag först i min klunga och går nästan rakt på nästa kontroll men är för snabb på slutet och bommar, alla kommer ikapp igen...

Men att starta masstart var ändå väldigt roligt och en nyttig erfarenhet och att få känna sig löpstark var bra för självförtroendet. Dessutom kände jag inte av knät någonting! Om det blir någon nästa gång ska jag rusa mer i början så man förhoppningsvis kan få häng på bättre tjejer! I mål var jag trött efter en spurt - mot mig själv, synd att målrakan blev en sträcka i ingemansland.

När vi gick i mål på Femmans Multisport race förra helgen sa Markus direkt efter målgång att han inte ville starta Raid Uppsala http://www.multisportsm.se/. På måndagen hade jag övertalat honom till korta klassen, vi har en hel del att kämpa om, det finns en stor risk att vi hamnar på 3e plats i totalen, se http://www.multisport.se/nyheter/nyhet.p...yhet.php?id=810 (jag och Markus heter Stockholm Multisport E&M). Men jag är sugen på långa klassen, dvs SM-klassen! När jag fick ont i knät glömde jag helt bort att Markus och min plan hela säsongen var att avsluta med långa klassen i Uppsala. Framförallt för att prova på och veta om vi vill fortsätta med lång klass nästa år. När PM med sträckningen över SM-klassen publicerades insåg jag att det inte skulle bli mer löpning än t.ex korta klassen i Göteborg och helt plötsligt var det återigen möjligt att starta. Nu är det fredag och Markus är övertalad :-) Nu återstår att se om vi håller oss friska och hela genom helgen sedan bestämmer vi oss helt!

Det är faktiskt lite tråkigt att man år efter år har Multisport SM som en deltävling i Svenska Cupen. Jag tror det finns många lag i korta klassen som skulle vilja ställa upp men kampen om totalen i korta klassen är jämn och många avstår säkert därför. Jag vet att vi i korta klassen inte kan slåss om medaljerna i SM men det kan var kul att kämpa t.ex plats 8a också. Hoppas att Svenska Cupen och SM är olika tävlingar nästa år, det tror jag skulle vara en bra förändring!

Idag är jag ledig (har mycket ledighet att ta ut så jag passade på) men hittills har jag bara slöat. Jag väntar fortfarande på att det ska torka upp ute efter nattens regn så att jag kan åka inlines. SM-klassen har en Inlines-sträcka på 21 km så jag behöver verkligen träna!

När jag tränar har jag alltid något mål att se fram emot och kämpa mot. För det mesta är det tanken på nästa tävling som motiverar mig men ibland kan det var en varm dusch när cyklingen i regnet äntligen är över. Idag var jag hungrig redan när jag satte mig på cykeln hem trots bananen som jag åt precis innan. Efter ca 20 minuter kommer jag på att det ligger en Dubbelnougat på köksbänken hemma och plötsligt var målet med dagen cykling från jobbet självklart! Dubbelnougaten hägrade och jag hade inga motivationsproblem trots lite motvind emellanåt :-)

Imorse däremot så både regnade det och blåste när klockan ringer vid 06:00. Motivationen är helt borta och jag tar snabbt beslutet att lifta med Markus => 30 min extra sovmorgon samt nedkortning av cyklingen till jobbet från 21 till 9 km :-) När jag väl sitter på cykeln och trampar till jobbet är det dock så skönt i luften (det har slutat att regna) att jag ångrar beslutet...

Imorse ringde klockan kl 05:15 och jag var allt annat än pigg. På bussen på väg mot simhallen satt jag och frös och längtade tillbaka till värmen under täcket. Men istället för en varm säng skulle jag hoppa i en kall bassäng - jag måste vara galen ibland!

Simningen imorse är faktiskt den enda träningen sedan Göteborg, jag har varit sliten med träningsvärk så det var bäst att ta det lungt. Imorgon däremot ska jag cykla till jobbet, undrar om jag får med eller motvind? Det enda jag vet att det ska blåsa ca 10m/s så det kan bli jobbigt eller lätt :-)

Jag fick alldeles nyss veta att jag ska springa sista sträckan på 25manna för Täby Ok - i 3e laget. Förra året sprang jag i SIKs 2a lag men jag tror Täby konkurrensen är lite tuffare :-) Sista sträckan ska vara en ren "hängsträcka" vilket borde passa mig, men shit vad det kommer bli jobbigt. På en gafflad sträcka måste jag läsa karta = måste springa långsammare. Nu måste jag springa på hela tiden men det är bättre träning :-)