Idag när jag besökte naprapaten så slapp jag den vanliga "tortyren" som hon brukar utföra. Istället började hon direkt med att låta mig göra några övningar för att se hur min rörlighet ser ut i höft och vrist. Och testade visade väldigt tydligt att min rörlighet på höger sidan är katastrof. Om jag gör ett utfallssteg eller ett knäböj så kompenserar jag på en gång med att böja höger knä inåt, det går inte att ha det rakt. Så nu har jag rörlighetsövningar med mig hem, hoppas de hjälper!

Annars ska jag inte klaga allt för mycket, för tillfället kan jag ju springa utan att få ont. Jag sitter t.o.m i skrivande stund och funderar på om jag ska springa ett pass på hemvägen från jobbet imorgon. Det innebär att det blir 4 löppass denna vecka vilket är lite mycket för mig. Alternativet är cykeln till jobbet men med snöblandat regn på morgonen blir jag ju inte så sugen. Då känns en löpning på hemvägen i förhoppningsvis uppehållsväder mycket mer lockande!

Idag kände jag mig som en dålig träningsarrangör. Vi skulle köra duathlonintervaller i Hagaparken men när det vräkte ned snöblandat regn så hoppades jag innerligt att ingen skulle dyka upp. Självfallet finns det alltid några tappra som trotsar vädret, idag var det Carro och Marie som ignorerade den kalla nederbörden. Vi ändrade om i planen och körde intervallerna med utgång från parkeringen = Markus kunde sitta i bilen och vakta cyklar (han hade själv valt att vara cykelvakt). Efter första uppvärmningen och första löpintervallen dyker det upp två killar till, de hade letat efter oss ett tag. Tydligen hade jag skrivit att samling var vid fjärilshuset och inte koppartältet, pinsamt och slarvigt av mig. De kunde hänga med några varv så jag hoppas att de inte blev allt för besvikna!

Kroppen svarade sådär på intervallerna, jag behöver mer sådana pass. Dessutom ligger ju duathlonintervallerna i gränszonen till mitt nya beslut att inte springa löpintervaller. Idag var det nog ingen fara, efter första intervallen var jag så trött att löptempot blev allt annat än högt. Däremot blir jag alltid så förvånad över hur varm man blir av träning. Det sista varvet körde jag helt utan vantar, händerna bara kokade! Innan och efter passet däremot känns det hur kallt som helst.

Imorgon blir det troligen vila. Utöver en relativt slapp helg har jag tränat på rätt bra måndag till onsdag och kroppen skriker efter både vila och sömn. Det brukar vara bäst att lyssna på den då…

Efter den senaste skadan i höften så har jag nu beslutat att testa upplägget "aldrig springa intervaller". De senaste åren har mina löpskador onekligen kommit efter just löpintervaller. Självklart vore det bästa att fortfarande springa intervaller men om jag kan hålla mig hel genom att inte springa dem så tror jag ändå att jag tjänar på det.

Som en liten kompensation måste jag börja cykla intervaller istället. Både cykelintervallen på Mallis och SMS-intervallerna på Lovön visar att jag kan få upp pulsen på cyklen över 190 = mer än 90% av maxpuls (nära 95% av max). Så vila helt kommer mina lungor/hjärta inte att få göra! Planen är också att försöka lägga in ett vattenlöpningintervall pass i samband med simning varje vecka.

Här är en intervallrunda i Täby som jag funderar på.

Vill någon hänga på? Säg till!

Det undrade vi hela veckan på Mallis ända tills sista dagen då den strålade hela dagen! Det var nog enda dagen på Mallis som jag inte frös....

Här nedan följer en blogg jag skrev på fredagen men aldrig hann publicera. En kombination av väldigt trögt internet, tidsbrist och att Markus gärna lägger beslag på datorn.

De hade lovat sol tills idag. Vi har sett den några gånger men mest har vi sett moln och det har varit kyligt. Undrar om vi verkligen vill åka till Mallis nästa år?

Idag ville inte mina ben vara med längre, allt tryck var som bortblåst. Men efter mina 4*4 minuter med mjölksyran sprutande uppför en backe så kanske jag inte skulle ha väntat mig något annat. Idag cyklade vi ut till spetsen på halvön Formentor. Denna sträcka blev inte så lång (ca 6,5mil) men desto backigare och blåsigare. Emellanåt var jag rädd att blåsa av vägen men det gick bra men långsamt.

Nu funderar jag på om det ska bli något ytterligare pass för dagen. Benen säger vila men samtidigt vill man ju passa på!

Det blev inget mer pass den fredagen, mina ben var alldeles för sega. Sista dagen i solen var de också sega och inte ens solskenet höll mitt humör uppe. Nu hemma vilade jag sön-måndag och sen  i tisdags         har jag tränat lite igen. Både ben och kropp verkar vara på väg tillbaka så det känns bra. Härhemma har det ju dessutom varit underbart väder så det har varit en njutning att få träna!

Nedan lite bilder från Mallis

1) Bild från treckingen bland molnen - ja jag håller mig på högra kanten :-)

2) På väg ut till Formentor

3) Utsikt på vägen som vi precis cyklad nedför och snart ska cykla uppför på hemvägen

Vad kan man säga, det är stressigt att vara på träningsläger! Jag har inte hunnit öppna min bok eller hunnit blogga. Jag har bara simmat en gång, stått på inlines två gånger och spelat beachvolleyboll en gång. Däremot har vi cyklat en hel del och framförallt har vi cyklat en massa höjdmetrar.

Semestern började mycket dåligt, Maria och Markus resväskor kom dryga dygnet för sent till Mallorca. Båda två fick låna ihop olika kläder och skor på lördagskvällen och under söndagen. Söndagen kändes dessutom som två dagar, förmiddagen var kall, blåsig och regning eftermiddagen bjöd på strålande sol och värme. Man började undra vad vi gjorde här när det var så kallt, vi frös så vi skakade när vi kom hem från löpturen. Det var också första gången som jag tryckte på lite i löpningen av den enkla anledningen att jag hade blivit ännu kallare annars.

Måndagen var fin med sol och vi cyklade en lång tur upp i bergen med många energistopp så vi var ute hela dagen. Tisdagen ännu en bra dag utan regn men däremot lite kallt. Vi cyklade 13 mil med 600 höjdmeter på slutet. Tyvärr åkte jag på torsk mot Robban när vi tävlade uppför backen :-(

Onsdag, igår, var vår ”vilodag”. Vi cyklade iväg till halvön precis utanför Alcudia och treckade i 2,5 timmar. Jag kan lugnt påstå att jag känner mig starkare på cykeln än på löpning.

Så idag, återigen regn när vi vaknade. Simning på fm i simhallen och tillslut på em fick jag äntligen spela beachvolleyboll! Efter det blev det cykelintervaller i backe med de snabba grabbarna eftersom både Robban och Markus bangar cykling och Maria redan har cyklat. Det var ett tag sedan jag pressade mig på lite intervaller och det borde jag göra oftare, shit vad det är jobbigt! Dagens sista pass blev ett lugnt inlinespass mest för att öva lite balans.

Imorgon ska det bli sol säger prognosen :-)

Idag var det premiär i Acronen och precis som förra året finns det ca 1km öppet vatten under Stocksundsbron. Vi fick sällskap av Mattias/Tommy och Hanna/Björn och trots att vi kallade det socialpaddling innan så blev det givetsvis inte så. Det blev Acronrace av det hela istället.

Nu är jag helt slut i armar och rygg och det ska bli skönt att ägna sig åt att resa imorgon, det kommer jag behöva. Hanna och Björn kom dit och sa att det bara skulle paddla lugnt eftersom de var så slitna i överkroppen efter en personlig träning i onsdags. Om de paddlade lugnt så är vi andra helt värdelösa - de var överlägset snabbast av oss. Intervallerna föll sig ganska naturligt, dvs en intervall mellan varje vändning och ibland blev en intervall hela vägen fram och tillbaka. Det enda jag tror jag och Markus lyckades bäst med var vändningen, alltid något :-)

Nästa gång vi paddlar (efter Mallorca) hoppas jag på betydligt mer öppet vatten!!